Taggarkiv: LinkedIn

Så får du ditt innehåll på LinkedIn att synas i AI-sök

2026/03/24/0 Kommentarer/i LinkedIn/av Linda Björck

Så får du ditt innehåll på LinkedIn att synas i AI-sök

Att ha en genomtänkt LinkedIn strategi är avgörande nu när AI-sök har ritat om kartan för B2B-försäljning.

Efter tolv år som utbildare i LinkedIn har jag sett många skiften, men inget så fundamentalt som detta.
Glöm räckvidd och virala inlägg, här är strategin för att bli AI-modellernas förstahandsval.

Det är väldigt få saker som faktiskt förändrar spelet på riktigt. Det här gör det.
Och de flesta företag har inte ens förstått vad som har hänt än.

5 insikter som förändrar din LinkedIn-strategi direkt

Snabbaste klättringen någonsin: LinkedIn gick från plats 11 till 5 på ChatGPT på bara tre månader.
Text dominerar: Artiklar (500–2000 ord) och välformulerade textinlägg (50–300 ord) citeras oftare än bilder och video.
Likes spelar ingen roll: De citerade inläggen hade ofta bara 15–25 reaktioner i median. Virala inlägg ger inte AI-synlighet.
Originalitet vinner: 95 % av det citerade innehållet är originalinlägg. Att bara dela vidare (reposts) ger ingen effekt i AI-sök.
Profiler vs Företag: ChatGPT prioriterar att citera människor (59 %), medan Perplexity ofta hämtar data från företagssidor (59 %).

Vänligen klicka här och acceptera kakor för att titta på den här videon.

LinkedIn är den viktigaste källan i AI-sök

I mars 2026 publicerade Profound och Semrush två separata studier med nästan identiska slutsatser. Profound analyserade 1,4 miljoner AI-citeringar över sex plattformar. Semrush analyserade 89 000 LinkedIn-URL:er citerade av ChatGPT Search, Google AI Mode och Perplexity. LinkedIn är nu den mest citerade domänen för professionella frågor i AI-sökning — före Wikipedia, YouTube och alla stora nyhetssajter.

Men det är inte toppositionen som är den intressanta siffran. Det är hur snabbt det gick, och varför.

I november 2025 låg LinkedIn på plats 11 på ChatGPT. I februari 2026 låg det på plats 5. Tre månader.
Mer än en fördubbling. Profound beskriver det som den snabbaste och mest betydande förflyttningen de sett bland domäner det här året.
Anledningen är inte algoritmer eller betalt samarbete med LinkedIn utan att AI-modellerna aktivt har börjat behandla LinkedIn som en trovärdig professionell källa på ett helt annat sätt än tidigare.
Och det är publicerat innehåll som driver det. Inlägg, artiklar och nyhetsbrev gick från 27 till 35 procent av alla LinkedIn-citeringar under samma period.

Innehåll	Nov 15, 2025	Feb 15, 2026	Förändring
Profil	33.9%	14.5%	-19.4pp
LinkedIn inlägg (feed)	20.9%	26.0%	+5.1pp
Långa artiklar	6.0%	8.9%	+2.9pp
Inlägg + Långa artiklar (kombinerat)	26.9%	34.9%	+8.0pp

Källa: Data från Profound Strategy (mars 2026).

Din kund frågar inte Google på samma sätt längre

Din potentiella kund frågar inte Google på samma sätt längre.
De frågar ChatGPT hur man strukturerar en ABM-kampanj. De frågar Perplexity hur man mäter thought leadership. Och AI svarar med det den hittar.

Det är inte en liten förändring i köpbeteende. Enligt LinkedIns egen forskning använder 94% av B2B-köpare LLMs som ChatGPT och Gemini någon gång under sin köpresa och många formar sin lista av leverantörer att utvärdera redan innan de tagit kontakt med någon säljare.
Det betyder att ditt företag antingen finns med i AI:ns svar tidigt i processen, eller riskerar att aldrig komma in i bilden alls.

Just nu hittar den LinkedIn.

Det är inte bara analytiker och marknadsförare som ser det här skiftet.
LinkedIns egen VP of Marketing kallar det för ett ”reputation age” för B2B-marknadsföring, en era där synlighet inte längre kan köpas, utan måste förtjänas genom trovärdighet, expertröster och autentiska röster.
Räckvidd utan relevans reduceras till brus. Det är ett starkt påstående.

AI belönar relevans och inte popularitet på LinkedIn

Låt det sjunka in. Ett inlägg med 23 reaktioner citeras av ChatGPT. Ett inlägg med 2 000 likes gör det inte.
Det är inte ett undantag, det är mönstret i Semrush-studien.

LinkedIns egna interna data pekar på ytterligare en signal: inlägg med 10 eller fler kommentarer verkar ha starkare sannolikhet att citeras.
Kommentarer signalerar till AI att innehållet är värt att engagera sig i och inte bara konsumera.

Jag har sett den här dynamiken länge utan att ha den här typen av data.
De kunder jag arbetat med som konsekvent fått mest affärseffekt från LinkedIn har sällan varit de med störst räckvidd.
Utan det har varit de som skrivit om något specifikt, med ett tydligt perspektiv. Nu finns siffrorna som förklarar varför.

AI letar inte efter popularitet. Den letar efter innehåll som faktiskt svarar på en fråga, med ett perspektiv som ingen annan formulerat på exakt samma sätt.
54–64 procent av allt citerat LinkedIn-innehåll är kunskaps- eller råddrivet- innehåll som förklarar hur något fungerar, delar konkret erfarenhet eller dokumenterar specifika resultat.

Det omdefinierar vad bra LinkedIn-innehåll faktiskt är.
Det handlar inte om räckvidd. Det handlar om relevans och djup.

Men det finns en ytterligare dimension som gör det här ännu mer strategiskt.

Dina egna ord blir AI:ns förklaring

Semrush mätte hur nära AI-svaren semantiskt matchar källinnehållet de citerar. LinkedIn landade på 0,57–0,60 på en skala till 1,0, betydligt högre än Reddit (0,53) och Quora (0,43). AI parafraserar LinkedIn i lägre utsträckning än andra plattformar. Det innebär att din formulering tenderar att följa med in i svaret.

Dina ord blir hur AI förklarar din bransch. Inte dina konkurrenters. Inte Googles. Dina.
Det gör ditt innehåll och tydlig positionering till en strategisk fråga.

Vem citeras och i vilka branscher?

Teknologi, företagstjänster och finans dominerar citeringarna idag. Det är branscher där köpare ställer komplexa frågor.
Om du jobbar här är det en pågående kamp om tolkningsföreträde som sker just nu.

Och det finns ett fynd till från Semrush som förvånade mig när jag läste studien: text utan bilder eller video citeras oftare än visuellt innehåll.
Det går emot mycket av det råd som cirkulerat om LinkedIn de senaste åren, att bilder och video alltid vinner.
För AI-synlighet gäller det omvända. Det är textens substans och struktur som avgör, inte hur det ser ut.

Video fungerar fortfarande bra enligt LinkedIns egna data men hoppa aldrig över bildtexten.
Det är texten som ger AI-modellen kontexten att förstå och citera ditt budskap.

Det betyder att det välformulerade textinlägget, det du kanske trodde var ”tråkigt” i jämförelse med en video, kan vara precis det som citeras av ChatGPT nästa gång din kund ställer en fråga inom ditt område. Det stämmer väl in på rapporten om att artiklar på LinkedIn rankas som nr 2 i AI-sök.

LinkedIns egna data visar också att konton med 3 000 följare eller fler har starkare sannolikhet att citeras.
Det är ett konkret mål att sikta mot och ett argument för att bygga sin närvaro konsekvent över tid, inte bara publicera.

Tabell över LinkedIn innehåll och format som citeras i AI-sök

Källa: Semrush (mars 2026)

Tre skiften du behöver ändra i din LinkedIn-strategi nu

När jag nu utbildar och ger kunder råd i LinkedIn-strategi lyfter jag tre skiften som alla behöver göra:

#1 Skriv djupt, inte brett.

Generella trendkommentarer citeras aldrig. Dela specifika perspektiv, namngivna ramverk och konkreta erfarenheter.
Mitt tips: Fråga dig själv innan publicering om du vill att det här ska vara AI:ns officiella svar på en fråga.

#2 Bygg ett flöde, inte en kampanj.

75 % av de citerade författarna i studien publicerade mer än fem inlägg under de senaste fyra veckorna.
AI-synlighet byggs av konsistens, inte engångsinsatser. Det är ett investeringstänk.

#3 Kombinera företagssidor och profiler

Perplexity hämtar från företagssidan. ChatGPT och Google AI Mode hämtar från människor.
Därför måste du kombinera innehåll från företagssidan samt från profiler och medarbetare.

Employee Generated Content – det de flesta gör fel

De flesta företag tror att employee advocacy innebär att medarbetare delar företagets inlägg.
Men det gör nästan ingenting för AI-synlighet och är bara en liten del av hur medarbetarna bör vara aktiva.
Det som fungerar är Employee Generated Content, EGC. vilket innebär att medarbetare publicerar sitt eget, genuina perspektiv i sitt eget namn.

Skillnaden är stor.

Ett enskilt inlägg kan citeras i över 26 separata ChatGPT-prompts.
Tänk vad det innebär om tio medarbetare publicerar konsekvent inom sina expertområden.
ChatGPT och Google AI Mode citerar individer i 59 procent av fallen. Det betyder att dina medarbetares aktivitet är en central del av hur ditt företag syns i AI.

Ju längre du väntar, desto svårare blir det

AI-modeller bygger förtroende för källor över tid. De identifierar författare och domäner som konsekvent levererar relevant innehåll.
LinkedIn gick från plats 11 till plats 5 på tre månader. Det är inte ett tak utan en kurva som pekar uppåt.
En långsiktig LinkedIn strategi handlar om att bygga förtroende hos både beslutsfattare och AI-modellerna.

Det hänger ihop med begreppet ”buyability”, köpares benägenhet att välja det som känns säkrast.
I en köpresa som i genomsnitt tar nästan sju månader byggs trovärdighet av konsekvent innehåll som AI-modellerna lärt sig att referera till.
De som börjar nu lägger en grund som konkurrenter inte kan köpa sig till i efterhand. Det är ett fönster som håller på att stängas.

Flaskhalsen är inte idéer – det är att få ut dem

Hur mycket av ditt bästa tänkande når aldrig fram?

Insikten efter ett kundmöte. Mönstret du sett hos hundra kunder men aldrig formulerat skriftligt.
Det är sällan bristen på kunskap som är problemet.

Det är bristen på ett system för att fånga och publicera det man redan vet.
AI kan bara citera det som publiceras. Flaskhalsen är inte idéer utan att fånga dem.
Och ännu viktigare: att faktiskt publicera dem innan de försvinner.

Checklista för innehåll på LinkedIn som fungerar

Källa: LinkedIn marketing blog

Testa ditt nuvarande innehåll direkt

Öppna ChatGPT, Perplexity eller Gemini. Skriv in en fråga som din kund faktiskt ställer inom ditt område.
Läs svaret. Se vems perspektiv som återspeglas. Om det inte är ditt, då är det någon annans. Och det är den personen din kund lär sig av just nu.
Om ditt perspektiv inte syns är det dags att se över innehållsstrategin.

Vanliga frågor om LinkedIn och AI-sök

Vad menas med AI-sökning och varför är LinkedIn relevant?

AI-sökning innebär att verktyg som ChatGPT, Perplexity och Google AI Mode svarar direkt på frågor istället för att lista länkar.
LinkedIn är nu den mest citerade domänen för professionella frågor i dessa svar, vilket gör det till en central kanal för B2B-synlighet, inte bara för nätverkande.

Räcker det att ha en aktiv företagssida för att synas i AI-sök?

Det hjälper för Perplexity, som citerar företagssidor i 59% av fallen.
Men ChatGPT och Google AI Mode citerar individer i 59% av fallen. En komplett LinkedIn-strategi för B2B kräver båda.

Behöver mina inlägg ha hög räckvidd för att citeras av AI?

Nej. Medianen för citerade inlägg är 15–25 reaktioner.
AI prioriterar relevans och originalitet och inte engagemang eller följarantal.

Vilken typ av LinkedIn-innehåll citeras mest i AI-sökning?

Artiklar på 500–2 000 ord dominerar, men kortare inlägg på 50–300 ord citeras också i hög utsträckning.
Det avgörande är att innehållet är original, specifikt och kunskapsdrivet. Omdelningar citeras nästan aldrig.

Hur ofta behöver vi publicera på LinkedIn för att bygga AI-synlighet?

75% av de citerade författarna publicerade mer än fem inlägg under de senaste fyra veckorna.
Konsistens väger tyngre än sporadiska inlägg.

Vad är skillnaden mellan employee advocacy och EGC?

Employee advocacy är när medarbetare delar företagets innehåll.
EGC, Employee Generated Content, är när medarbetare publicerar egna perspektiv i sitt eget namn.

Är det för sent att börja nu?

LinkedIn dubblerade sin citeringsfrekvens på ChatGPT på tre månader och skiftet är fortfarande nytt.
De flesta B2B-företag har inte agerat på det än vilket gör nu till rätt tidpunkt att etablera en position innan marknaden är mättad.

Vad det här betyder för dig

För att öka din synlighet i AI-svar och på LinkedIn framöver bör du fokusera på två huvudstrategier: varumärkesbyggande företagsinnehåll och individuella kreatörer som pratar om ditt varumärke. Detta inkluderar thought leadership från medarbetare såväl som innehåll från kunder, användare och branschinfluencers.

Investera i din företagssida: Publicera regelbundet, håll positioneringen och se sidan som ett nav för innehåll.
Bygg employee advocacy: Uppmuntra medarbetare, kunder och branschledare att dela innehåll konsekvent.
Stötta dem i att bygga sina personliga varumärken genom att skapa innehåll som lyfter fram företaget.

En vinnande metod är att skapa unikt innehåll och distribuera det via både företagets och medarbetarnas profiler.

Källor: Profound Strategy, LinkedIn is the most-cited domain for professional queries in AI search (mars 2026), Semrush, We Analyzed 89K LinkedIn URLs Cited in AI Search (mars 2026), LinkedIn, how to leverage LinkedIn in AI visibility 2026

Vill du ta nästa steg?

Vill du jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar för sälj- och marknadsteam.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppna utbildningar för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

Vill du veta vad som skulle passa just dig och ditt företag?
Boka ett kostnadsfritt strategisamtal så tittar vi på hur jag kan hjälpa till med att ta LinkedIn från synlighet till affär.

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Nr 1 LinkedIn Growth Sverige

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

Inbound och outbound på LinkedIn – få fler B2B-affärer

2026/03/17/0 Kommentarer/i Inbound Marketing, LinkedIn/av Linda Björck

Använd inbound och outbound för fler affärer på LinkedIn: Så gör du i praktiken

Snabb sammanfattning:

Innehåll skapar synlighet men algoritmen har förändrats, räckvidden är mindre och konkurrensen hårdare
Inbound utan outreach är ett halvgjort jobb.
Outbound på fel företag är bortkastad tid.

Det som faktiskt fungerar och ger affärer är kombinationen av inbound och outbound på LinkedIn.

Inbound och innehåll – outbound och outreach

De flesta företag jag möter på LinkedIn gör egentligen samma sak.
De producerar innehåll, postar regelbundet och hoppas att rätt personer ska dyka upp i flödet vid rätt tillfälle.

Problemet är att det sällan fungerar så i B2B längre.

De senaste veckorna har tre olika företag hört av sig till mig via LinkedIn. Helt inbound, utan att jag prospekterat dem.
När jag frågade hur de hade hittat mig var svaret ungefär detsamma varje gång, de hade följt mig ett tag, läst mina inlägg och till slut känt att tajmingen var rätt.

Det är inbound när det fungerar som bäst. Och det händer oftare än många tror.

Men när jag ställde följdfrågan – hur de själva arbetade på LinkedIn, var svaret lika återkommande: de postade inlägg och väntade.
Ingen strukturerad outreach. Ingen tydlig bild av vilka företag de faktiskt ville nå. Bara innehåll och förhoppningar.

Vänligen klicka här och acceptera kakor för att titta på den här videon.

Vad är egentligen skillnaden mellan inbound, outbound, outreach och account based marketing?

Många använder begreppen som synonymer men de beskriver olika delar av samma process.
Det är också därför så många företag fastnar, de gör en del men missar helheten.

Begrepp	Vad det betyder	Syfte	Exempel på LinkedIn
Inbound	Kunden hittar dig genom värdefullt innehåll och synlighet	Bygga förtroende och attrahera rätt målgrupp	Inlägg, artiklar, video, livesändningar
Outbound	Du identifierar och närmar dig rätt personer eller företag	Skapa riktning och hitta rätt konton	Prospektering, kontolistor, social selling
Outreach	Den faktiska kontakten du tar med en potentiell kund	Starta dialog	Personligt LinkedIn-meddelande, mejl, mötesförfrågan
ABM (Account Based Marketing)	En riktad strategi mot specifika företag	Fokusera resurser på de viktigaste kontona	Kampanjer, annonser och dialog mot utvalda företag
Content marketing	Innehåll som utbildar, inspirerar och positionerar dig	Bygga expertstatus och skapa efterfrågan	Thought leadership-inlägg, guider, case

Det som faktiskt fungerar är kombinationen, innehåll som värmer upp marknaden, outreach som öppnar samtalet och ABM som ser till att du pratar med rätt företag från början.
Den här artikeln visar hur det hänger ihop i praktiken.

Köpresan börjar långt innan någon pratar med sälj

En av de största förändringarna i B2B de senaste åren är enkel men får stora konsekvenser: dina kunder vill inte prata med sälj förrän de redan har bestämt sig för att du är relevant.

Forskning från Gartner visar att B2B-köpare gör 75 % av köpresan på egen hand och innan de ens vill prata med en säljare.

Innan ett möte bokas har en typisk beslutsfattare ofta redan:

Läst +5 artiklar om problemet de försöker lösa.
Jämfört dig med minst ett par konkurrenter.
Följt personer i ditt nätverk utan att du vet om det.
Bildat sig en uppfattning om din kompetens baserat på vad du publicerar.

Studier från LinkedIn och B2B Institute visar dessutom att upp till 95 % av marknaden inte är i aktiv köpfas.

Det betyder att spelet avgörs tidigare än de flesta tror, i kanaler där sälj traditionellt inte är aktiv.
LinkedIn är en av de viktigaste av dessa kanaler. Men att bara vara aktiv räcker inte.
Det avgörande är vad aktiviteten leder till.

Den osynliga köpresan

Här är ett vanligt scenario jag ser:

En potentiell kund ser ett av dina inlägg på LinkedIn, scrollar förbi utan att reagera.
En vecka senare dyker ditt namn upp i en kommentar på någon annans inlägg. En kollega nämner ditt företag i ett möte.
De besöker din profil, läser några inlägg och går därifrån. Sex veckor senare googlar de ditt namn och bokar ett möte.

Verkligheten är annorlunda och en köpresa innehåller upp till 100 touchpoints.
Ibland över flera månader, varav de flesta är helt osynliga i din rapportering.
Det kallas Dark Social och det är anledningen till att konsekvent närvaro väger tyngre än enskilda inlägg som presterar bra.

Inbound LinkedIn B2B: vilket innehåll gör vad?

De flesta företag jag möter har en innehållsstrategi som ser ut ungefär så här: posta regelbundet, variera mellan text och bild, försök få engagemang.
Det är en start, men det är långt ifrån tillräckligt.

Innehåll på LinkedIn fyller olika funktioner beroende på var i köpresan din målgrupp befinner sig.
När du förstår det börjar du också inse varför vissa inlägg får massor av likes men inga affärer och varför andra inlägg knappt syns men genererar direktmeddelanden från rätt personer.

Jag brukar dela upp det i tre nivåer:

Innehåll som skapar räckvidd

Inlägg som når människor som ännu inte känner till dig.
Det handlar om att ta ställning i en branschfråga, utmana en vanlig uppfattning eller dela en insikt som får folk att stanna upp i scrollandet.
Det här innehållet bygger ditt nätverk och fyller på toppen av tratten, men det konverterar sällan direkt.

Innehåll som bygger förtroende

Det som får en person som sett dig ett par gånger att börja följa dig på riktigt.
Djupare resonemang, konkreta exempel från verkligheten, erfarenheter som visar att du förstår problemet inifrån.
Ett exempel är inlägg som beskriver ett vanligt misstag du har sett i deras bransch och vad det kostar att låta bli att åtgärda det.

Innehåll som skapar köpsignaler

Det som får en varm kontakt att ta steget.
Kundcase, resultat, konkreta before/after-scenarion.
Det här innehållet når ofta färre personer men träffar dem som redan är i rörelse.

Problemet är att de flesta bara publicerar inlägg som får räckvidd och undrar varför det inte leder till affärer.

Personlig profil och företagssida: två olika roller på samma spelplan

En vanlig fråga är om man ska fokusera på sin personliga profil eller företagssidan.
Mitt svar är alltid: båda, men de gör olika jobb.

Den personliga profilen är där förtroende byggs. Människor köper av människor och det är på din profil de bedömer om du förstår deras situation. Det är också där algoritmen fortfarande ger organisk räckvidd om du är konsekvent.

Företagssidan är svårare att nå ut med organiskt, räckvidden har sjunkit kraftigt de senaste åren. Men den fungerar som ett kvitto. När någon har sett dig i flödet och funderar på att ta kontakt är det ofta företagssidan de kollar för att validera att det finns ett seriöst bolag bakom.

Kombinera organiskt med Thought Leader Ads

Det är här många fastnar. De producerar bra innehåll men når för få av rätt personer. Lösningen är att sluta förlita sig enbart på det organiska flödet.

Thought Leader Ads låter dig annonsera med dina personliga inlägg men det ser ut som ett vanligt inlägg från dig, inte en företagsannons.
Siffror visar att TLA får 1.7x högre CTR och 1.6x högre engagemang än en standardannons med en bild.

En enkel modell som fungerar: organiskt innehåll testar vad som resonerar, det som presterar bra görs till Thought Leader Ads riktade mot din ICP, retargeting följer upp mot dem som engagerat sig.

Men innehållet måste vara äkta. Det som faktiskt fungerar är innehåll från riktiga människor som delar riktiga insikter – ett kundcase, en lärdom från ett projekt, ett misstag som ledde till något bättre. Den typen av innehåll får folk att stanna upp. Och det är först då LinkedIn börjar fungera systematiskt istället för slumpmässigt.

Det är här många fastnar. De producerar bra innehåll men når för få av rätt personer.
Lösningen är att sluta förlita sig enbart på det organiska flödet.

Så gör marknad och sälj överlämningen i praktiken

Det här är steget de flesta missar. Innehållet är på plats. Signalerna uppstår.
Och sedan händer ingenting för ingen äger överlämningen.

En framgångsrik LinkedIn-strategi fungerar inte i ett spår. Det är ett system där innehåll, profiler, engagemang, kontakter, DM, annonsering och retargeting hänger ihop till ett flöde. När ett av stegen saknas tappar helheten kraft. Och det steget som oftast saknas är det manuella arbetet mellan marknad och sälj.

Så här ser det ut när det fungerar:

Marknad bevakar och kommunicerar:

Vilka företag och personer som engagerar sig i innehållet, börjar följa sidan eller visar upprepat intresse. Campaign Manager ger dig möjlighet att spara målgrupper baserat på vem som interagerat – det är information sälj behöver för att prioritera rätt.

Sälj arbetar enligt ABM-listan:

Identifierar rätt företag och beslutsfattare, bevakar när någon från ett prioriterat konto visar intresse, börjar bygga relation – ibland genom att bjuda in dem att följa företagssidan, alltid genom att engagera sig i deras innehåll och jobba med DM när tajmingen är rätt.

Det är manuellt arbete. Det finns ingen automation som gör det här åt dig. Men när marknad och sälj arbetar med samma information och samma företagslista slutar LinkedIn vara två parallella aktiviteter och blir ett sammanhängande flöde.

LinkedIn strategi B2B: outbound som skapar relevanta samtal

Outbound har fått dåligt rykte på LinkedIn och det med rätta. Inkorgen är full av meddelanden som känns som copy-paste från ett säljmanus. Det fungerar sällan och det skadar ditt varumärke lika mycket som det hjälper. Men det är fel på utförandet, inte på metoden. Outbound fungerar utmärkt när det finns en anledning att ta kontakt. Och det är precis det som inbound skapar, kontext och igenkänning som gör skillnaden mellan ett kallt meddelande och ett relevant samtal.

En sak är värd att ha i åtanke beroende på var ni befinner er som bolag. Outbound ger snabbare resultat och passar er som behöver bygga pipeline nu, det går att få ROI långt innan inbound ens har hunnit sätta sig. Inbound däremot bygger en tillgång över tid, något som blir mer värdefullt ju längre ni håller på. De bolag som kombinerar båda vinner på längre sikt, men vet du att du behöver affärer inom närmaste kvartalet är outbound rätt ställe att börja.

Signaler du redan har men förmodligen inte använder

Varje gång någon interagerar med ditt innehåll lämnar de ett spår.

De flesta ignorerar det:

Någon har gillat eller kommenterat ett inlägg
Någon har börjat följa dig eller företagssidan
Någon har besökt din profil flera gånger
Någon från ett prioriterat konto har engagerat sig i ditt innehåll
Någon har laddat ner material eller klickat på en länk

Det här är inte färdiga leads. Men det är tydliga tecken på att något rör sig och det ger dig en naturlig anledning att ta kontakt.

Så ser ett relevant outbound-meddelande ut i praktiken

Utan kontext: ”Hej [NAMN], jag såg att du jobbar på [FÖRETAG] och tänkte att vi kanske skulle kunna ta ett förutsättningslöst möte och se om det finns något att samarbeta kring?”

Med kontext från inbound: ”Hej [NAMN], du kommenterade mitt inlägg om [ÄMNE] häromdagen, kul att du gillade det. Vi jobbar mycket med just det här [PROBLEMET] med liknande företag i er bransch. Är det något du känner igen dig i?”

Samma outbound-logik. Men den ena känns som ett säljsamtal och den andra känns som ett relevant samtal med någon som faktiskt har följt med. Svarsfrekvensen är inte ens i närheten av varandra.

Account Based Marketing – outbound på LinkedIn mot rätt företag

Outreach utan en tydlig lista på rätt företag är ett annat vanligt misstag. Energin sprids, budskapen blir generella och resultatet blir därefter.
ABM – Account Based Marketing – handlar om att definiera vilka företag du faktiskt vill jobba med och sedan säkerställa att både innehåll och aktiviteter riktas mot dem konsekvent.

Kombinationen ser ut så här i praktiken:

Du definierar en lista på 50-100 prioriterade företag baserat på din ICP.
Du bevakar synliga signaler från beslutsfattare & personer på de här företagen.
Thought Leader Ads säkerställer att beslutsfattare på de utvalda företagen ser ditt innehåll.
När en signal uppstår finns det en naturlig anledning att ta kontakt ABM svarar på frågan vilka.

ABM svarar på frågan vilka. Signalerna svarar på frågan när.
Tillsammans gör de outreach relevant istället för påträngande.

Vad krävs för att det här faktiskt ska fungera i din organisation?

Det är en fråga jag alltid ställer innan vi börjar. För systemet fungerar – men det kräver rätt förutsättningar. Det behöver finnas någon som äger innehållet och publicerar konsekvent. Sälj behöver vara villiga att arbeta med LinkedIn som ett relationsverktyg, inte ett säljverktyg.
Och när marknad och sälj samarbetar är vinsterna många. En gemensan bild kring vilka företag som prioriteras och vad som räknas som en signal värd att agera på är grunden.

Det är ofta där det kärvar, att ingen har satt strukturen.

Tidsbilden ser ungefär ut så här i min erfarenhet: de första fyra veckorna handlar om att bygga vanor och struktur. Vecka fem till åtta börjar signalerna bli tydligare och de första relevanta samtalen uppstår. Affärer tar längre tid, det beror på din säljcykel, men pipeline börjar röra sig tidigare än de flesta tror om arbetet görs rätt från start.

FAQ – inbound och outbound på LinkedIn

Vad är skillnaden på inbound och outbound på LinkedIn?

Inbound handlar om att skapa innehåll som attraherar rätt personer och genererar signaler om intresse. Outbound handlar om att proaktivt ta kontakt – men det fungerar bara när det finns kontext bakom kontakten. Innehållet värmer upp marknaden och outreachen öppnar samtalet. De är inte två alternativ, de är två delar av samma rörelse.

Hur kombinerar man inbound och outbound på LinkedIn i praktiken?

Börja med att bygga relevant innehåll som skapar synlighet och signaler. När någon engagerar sig, använd det som ingång för outreach.
Inbound värmer upp, outbound öppnar samtalet. De fungerar som ett flöde, inte som två separata aktiviteter.

Hur lång tid tar det innan inbound och outbound på LinkedIn ger resultat?

Outbound kan ge dialoger relativt snabbt om du har rätt lista och rätt kontext. Inbound tar längre tid, räkna med tre till sex månader innan du ser konsekvent effekt.
Kombinationen ger snabbast resultat eftersom outbound levererar kortsiktigt medan inbound bygger långsiktigt förtroende.

Vad är vanligaste misstaget med inbound och outbound på LinkedIn?

Att behandla dem som separata aktiviteter. Marknad äger inbound, sälj äger outbound, och de möts aldrig.
Resultatet är innehåll som inte följs upp och outreach utan kontext. När de kopplas ihop förändras resultaten.

Vad är account based marketing, ABM och varför är det relevant för LinkedIn?

ABM innebär att du fokuserar marknadsföring och försäljning mot en specifik lista av prioriterade företag istället för att nå brett.
På LinkedIn innebär det att du kombinerar Thought Leader Ads mot rätt beslutsfattare med riktad outreach när signaler uppstår.
Det gör att varje insats träffar hårdare.

Fungerar det här för både personlig profil och företagssida?

Ja. Den personliga profilen är där förtroende byggs och där algoritmen fortfarande ger organisk räckvidd.
Företagssidan fungerar som ett kvitto och en plattform för annonsering. De gör olika jobb men förstärker varandra när de används tillsammans.

LinkedIn handlar om att skapa rätt samtal vid rätt tillfälle

De tre företag som hörde av sig till mig de senaste veckorna hade inte hittat mig av en slump. De hade följt mig ett tag, läst mina inlägg och bestämt sig för att tajmingen var rätt. Det är inbound när det fungerar. Men de hade aldrig hittat mig om jag inte hade varit konsekvent närvarande. Och jag hade aldrig hjälpt dem vidare om jag inte hade förstått hur man tar samtalet från signal till dialog.

Det är det här som är skillnaden mellan inbound och outbound på LinkedIn. Innehåll skapar synlighet. Signaler skapar kontext.
Outreach med rätt kontext skapar samtal. Och samtal, med rätt företag, vid rätt tillfälle, skapar affärer.

Det börjar med att sluta vänta på att rätt person ska dyka upp av sig själv.

Vill du ta nästa steg?

Vill du jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar för sälj- och marknadsteam.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppna utbildningar för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

Vill du veta vad som skulle passa just dig och ditt företag?
Boka ett kostnadsfritt strategisamtal så tittar vi på hur jag kan hjälpa till med att ta LinkedIn till synlighet och affär.

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Nr 1 LinkedIn Growth Sverige

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

Därför förstör AI din marknadsföring på LinkedIn

2026/03/10/4 Kommentarer/i Marknadsföring/av Linda Björck

Därför förstör AI din marknadsföring på LinkedIn

När alla kan skapa ”bra” innehåll blir det farligt att bara följa strömmen.

Det är lätt att tro att AI har räddat din marknadsföring genom att göra allt snabbare. Snabbare texter, snabbare idéer, snabbare produktion.
Men sanningen är snarare den motsatta: För de flesta håller AI på att förstöra deras närvaro på LinkedIn genom att skala upp det som redan var medelmåttigt.

Det som tidigare tog timmar ryms nu i några sekunder. Men den verkliga förändringen är inte hastigheten utan att AI har gjort det väldigt tydligt vad som saknades från början: riktning, prioritering och omdöme.

När tröskeln för att producera innehåll försvinner, räcker det inte längre att bara ”synas”.
Då blir den strategiska frågan livsviktig: Vad är faktiskt värt att säga? AI har inte gjort strategi mindre viktig. Den har gjort den helt avgörande för din överlevnad i flödet.

Artikeln i korthet:

Problemet: AI-verktyg skalar ofta upp medelmåttighet istället för att bygga auktoritet.
Lösningen: Sluta fokusera på produktionstakt och prioritera strategiskt omdöme.
Konkurrensfördelen: Din unika empiri (erfarenhet) är det enda AI:n inte kan kopiera 2026.
Nästa steg: Använd AI som ett bollplank för tänkande, inte bara som en skrivmaskin.

Varför mer innehåll inte löser ditt strategiproblem på LinkedIn

Under många år har marknadsföring belönat ren aktivitet. Synlighet har blivit ett mål i sig.
Men jag ser ofta företag som publicerar 5 gånger per vecka utan att få ett enda lead. De förväxlar räckvidd med relevans.

Det är här AI passar perfekt in i ett redan problematiskt beteende.

Har du ett arbetssätt som bygger på att bara ”fylla flödet”, då hjälper AI dig att fylla det snabbare.
Har du otydliga budskap? AI hjälper dig att formulera dem ännu mer effektivt.
Saknar du riktning? AI skalar upp förvirringen.

Det betyder att AI förstärker det som redan finns och därför ser så mycket innehåll korrekt ut men inte gör någon skillnad.
Om innehållet saknar en tydlig position så hjälper det inte mottagaren att förstå något nytt eller ta ett nästa steg. Det är inte ett produktionsproblem, det är ett omdömesproblem.

När din LinkedIn-marknadsföring låter rätt men inget fastnar

Det märks särskilt tydligt på LinkedIn. Flödet är fullt av inlägg som följer alla ”regler”: de har en hook, luft i texten och en poäng.
Ändå försvinner de direkt och de känns utbytbara.

Här är ett enkelt test som jag brukar använda när jag granskar kunders strategier:

Skulle din största konkurrent kunna skriva exakt det här?

Om svaret är ja, är risken stor att innehållet redan finns i hundratals varianter. Det som får människor att stanna är sällan perfekta formuleringar. Det är perspektiv, erfarenhet och en tydlig avsändare. När alla kan producera innehåll blir det viktigare att skriva något som bara du kan säga, baserat på din unika erfarenhet i branschen.

AI kan skriva inläggen men du måste välja din vinkel

AI är expert på att formulera texter, men en amatör på att ta affärsbeslut.
Den ser inte när flödet är mättat på ytliga tips och din målgrupp istället kräver en djupare analys för att ta nästa steg.

Verktyget har ingen aning om vilken långsiktig riktning du rör dig mot eller, viktigast av allt, vad du bör låta bli att säga. I ett brusigt flöde är det ofta det du väljer bort som definierar din auktoritet. Konkurrensfördelen idag ligger inte i hur snabbt du publicerar, utan i ditt omdöme att avgöra vad som faktiskt ger din målgrupp värde på riktigt.

Det verkliga värdet med AI är inte output

Värdet ligger inte i texten i sig, utan i tänkandet som sker innan texten publiceras.
Rätt använd kan AI synliggöra mönster och utmana dina antaganden. Den kan hjälpa dig se var ditt resonemang är tunt.

AI blir som mest användbar när den inte ersätter tänkandet utan ställer högre krav på det.
Istället för att be den ”skriva en artikel”, be den: ”Hitta tre logiska luckor i mitt argument om hur man bygger förtroende på LinkedIn.”

En LinkedIn-strategi börjar aldrig med formatet

En fråga jag ofta får är vilket format som fungerar bäst. Men format är inte strategi, format är bara ett uttryck.
Strategi börjar i förståelsen för vem du vill nå och vad du vill bli vald för när kunden väl är redo att köpa.

Att artiklar på LinkedIn nu rankas som nr 2 i AI-sök är intressant, men det betyder inte att alla ska satsa på det.
De som får verklig effekt är de som är tydliga. De vet vilka frågor som är deras och de vågar säga obekväma saker, men med målgruppen och deras problem i fokus. De försöker inte säga allt utan de säger rätt saker konsekvent.

Hur du använder AI på LinkedIn utan att tappa riktningen

AI är ett kraftfullt stöd, om den används med omdöme:

Börja alltid med målgruppen, inte med AI-prompten.
Bestäm vilka 2–3 kärnfrågor du vill bli sedd som expert på.
Använd AI för att utveckla resonemang, aldrig för att ersätta dem.
Nöj dig aldrig med första utkastet. Justera och fortsätt prompta till det låter som du.

Från innehållsproduktion till innehållsansvar

Marknadsföring handlar om att ta ansvar för vad innehållet faktiskt gör.
Hjälper det mottagaren? Bygger det förtroende? Gör det valet av dig som leverantör självklart?

Om svaret är nej spelar det ingen roll hur snabb din AI är. Det här är varför AI inte är ett hot, utan ett stresstest. Det pressar fram det som håller och avslöjar det som saknar substans.

Sammanfattning: AI och marknadsföring på LinkedIn

AI har gjort innehåll snabbare, men omdöme viktigare. När mängden generiskt innehåll ökar, är det dina unika perspektiv och din tydliga riktning som blir din största tillgång.
Du kan få hjälp med att formulera innehåll, men den kan inte ta besluten bakom det. AI är ett fantastiskt verktyg, men den stora vinsten ligger långt utanför att bara skapa ett LinkedIn-inlägg.

Så använder jag AI för att bli en vassare marknadsförare

Jag är ingen motståndare till tekniken, men jag är noga med vad jag delegerar. För mig handlar AI om att ta bort det tidskrävande ”grovjobbet” så att jag kan fokusera på det strategiska värdet för mina kunder.

Här är vad jag låter AI sköta:

Från röst till text: Jag transkriberar och sammanfattar kundmöten direkt.
Det gör att jag kan vara 100% närvarande i samtalet.
Innehållsbearbetning: Jag använder tekniken för att snabbt sammanfatta och översätta poddar och YouTube-videor för research samt för att anpassa artiklar.
Kvalitetssäkring: AI är mitt bollplank för att korrläsa texter och optimera artiklar för både SEO och AIO (AI-optimering). Jag skriver grunden, men låter verktyget hitta förbättringspotentialen i strukturen.

Min regel är enkel: AI sköter bearbetningen och effektiviseringen. Jag sköter tänkandet, vinkeln och de strategiska besluten.

Vill du börja styra tekniken istället för att låta den styra dig?

Om du känner att du har fastnat i att bara ”be AI:n skriva något”, är det dags att byta taktik. Du behöver gå från att vara en passiv användare till att bli en strategisk operatör.

Här är tre steg för att börja bygga din egen AI-strategi:

Använd AI som ett bollplank, inte en författare. Istället för att be om ett utkast, mata in din idé och be om tre motargument. Det tvingar dig att vässa dina egna tankar och hitta din unika vinkel.
Hitta dina personliga tidstjuvar. Vilka delar av din research eller admin tar för lång tid? Börja där.
Låt AI:n sammanfatta den där 45 minuter långa YouTube-videon eller korrläsa din text efter slarvfel.
Sätt upp dina egna gränser. Bestäm dig för vad du får delegera (som admin, översättning och transkribering) och vad du aldrig släpper ifrån dig (ditt omdöme och dina strategiska val).

Det är i det här mellanrummet, där tekniken sköter grovjobbet och du sköter tänkandet, som din marknadsföring faktiskt börjar ge resultat.

Vill du lära dig strategin bakom innehållet?

Att förstå skillnaden mellan produktion och strategi är avgörande för att lyckas framåt.
I min utbildning marknadsföring och annonsering lär du dig att utveckla en strategi och vad som krävs för att faktiskt bygga affärer och trovärdighet i en AI-värld.

Vanliga frågor om AI och innehåll på LinkedIn

Hur påverkar AI räckvidden på LinkedIn 2026?

AI i sig straffas inte av LinkedIn, men generiskt innehåll gör det. Algoritmen blir allt bättre på att identifiera och premiera ”Personal Authority”.
Om ditt innehåll ser ut som allt annat AI-skapat material, kommer din räckvidd att dyka.

Vilka är de största riskerna med AI-genererad marknadsföring?

Den största risken är ”Brand Dilution”, att ditt varumärke blir urvattnat och tappar sin unika röst.
När din marknadsföring låter som alla andras, förlorar du din positionering och din auktoritet. Du blir utbytbar istället för en betrodd rådgivare.

Gör AI att allt innehåll på LinkedIn blir likadant?

Bara om det används utan mänsklig styrning. Använd AI för att analysera perspektiv istället för att bara generera ord, så blir resultatet ofta vassare.

Hur använder man AI utan att bli generisk?

Utgå från din egen kunskap. AI har tillgång till all data, men ingen egen erfarenhet, det har du.

Vad krävs för att konvertera 2026?

Tydlighet och auktoritet med innehåll riktat till målgruppen.
Med en förändrad köpresa måste du bevisa att du förstår kundens utmaningar bättre än vad en AI gör.

Ps, Jag använder AI varje dag och tycker det är riktigt bra men jag hade aldrig tagit första förslaget eller ens det tredje.
Delar av den här texten är skapad av AI men det ligger ändå många turer fram och tillbaka med Gemini innan vi var överens.
Bakom denna artikel ligger + 2 timmars arbete, är det värt det? Jag tycker det, vad tycker du?

Vill du ta nästa steg?

Vill du jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar för sälj- och marknadsteam.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppna utbildningar för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

Vill du veta vad som skulle passa just dig och ditt företag?
Boka ett kostnadsfritt strategisamtal så tittar vi på hur jag kan hjälpa till med att ta LinkedIn till synlighet och affär.

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Nr 1 LinkedIn Growth Sverige

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

LinkedIn strategi

2026/02/09/0 Kommentarer/i LinkedIn/av Linda Björck

LinkedIn 2026: varför synlighet utan sammanhang blivit en dyr strategi

En hållbar LinkedIn-strategi 2026 avgörs inte av hur ofta man publicerar, utan av hur väl arbetet hänger ihop.
När effekten uteblir trots hög aktivitet tolkas det ofta som ett synlighetsproblem, trots att det i praktiken handlar om ett arbetssätt som inte längre är anpassat till hur LinkedIn faktiskt fungerar idag.

Det här är en återkommande fråga jag får i samtal med erfarna marknadsansvariga och kommunikatörer:
Varför ger LinkedIn inte längre den effekt det borde, trots hög aktivitet och stora insatser?

Det är sällan brist på aktivitet som är problemet. Tvärtom publiceras mer innehåll än någonsin, tempot är högt och ambitionen tydlig. Ändå finns en känsla av att arbetet inte riktigt får fäste, som om varje insats måste börja om från början istället för att bygga vidare.

Det här är inte ett problem som löses med fler inlägg eller nya format.
Det är ett tecken jag ofta ser när LinkedIn strategi är otydlig.

När symptomen misstas för problemet

När marknadsföring inte ger önskad effekt är det mänskligt att dra slutsatsen att det handlar om synlighet.
Att man inte nått ut tillräckligt, inte varit tillräckligt aktiv eller inte synts tillräckligt ofta.

I många företag leder det till att man skruvar upp volymen ytterligare, pressar hårdare och försöker “vinna tillbaka” räckvidd genom fler initiativ.

Men det som ofta beskrivs som ett räckviddsproblem är i själva verket ett sammanhangsproblem.

Det finns ett glapp mellan det som publiceras och det som faktiskt tas vidare, kommer ihåg och bygger relation över tid.
Och det glappet har blivit större i takt med att LinkedIn förändrats.

LinkedIn är inte längre en kanal – det är ett ekosystem

Ett av de största misstagen jag ser just nu är att LinkedIn fortfarande behandlas som en kanal bland andra.
Något man “är aktiv på”, planerar inlägg för och utvärderar separat.

Det syns i hur innehåll produceras, hur mål sätts och hur resultat tolkas.
Problemet är att LinkedIn inte längre fungerar så.

Den nya algoritmen har gått från att vara relationsstyrd till att vara intressestyrd.
Synligheten är i högre grad kopplad till relevans än till historik.

Det innebär att innehåll kan vara både genomarbetat och strategiskt, men ändå försvinna snabbt om det saknar tydligt sammanhang eller inte fångas upp.

I LinkedIn’s ekosystem räcker det inte att “synas”.
Det avgörande är vad som händer under och efter att någon sett innehållet.

När synlighet blir ett substitut för strategi

Här vill jag vara tydlig i mitt ställningstagande.

Synlighet är fortfarande en förutsättning. Det är inte där felet ligger.
Problemet uppstår när synlighet behandlas som hela strategin, snarare än som en del i ett större system.
Se synlighet och engagemang som en startpunkt istället för ett slutmål.

När innehåll publiceras utan att vara kopplat till något som lever längre än själva inlägget uppstår samma konsekvenser gång på gång hos marknadsteam:

Effekten blir kortsiktig och svår att upprepa över tid
Resultatet blir svårt att skala utan att arbetsbelastningen ökar
Arbetet präglas mer av ständig produktion än av faktisk utväxling

Det är ofta här frustrationen börjar smyga sig på. Mycket görs, men utan att arbetet hänger ihop.

Fördjupa dig: Strategi vs taktik – vad är skillnaden och hur bör du tänka?

När fördjupning blir ett substitut för tillväxt

I takt med att synlighet blivit mer krävande väljer allt fler att dra sig bort från räckvidd helt. Fokus flyttas från upptäckt till relation, från inflöde till fördjupning och från plattformar till egna format.

I grunden är det en sund förflyttning, men även här finns en tydlig begränsning.

Utan ett kontinuerligt inflöde av nya perspektiv, nya människor och ny uppmärksamhet stannar tillväxten av.
Kommunikationen riskerar att bli intern, igenkänningen begränsas och räckvidden krymper över tid.

Fördjupning i sig skapar inte långsiktig effekt utan ett kontinuerligt inflöde.
Det är samspelet mellan inflöde och fördjupning som avgör.

Det är samspelet som skapar effekt över tid

Så som jag ser på LinkedIn 2026 handlar effektiv marknadsföring inte om att välja mellan synlighet och relation, utan om att förstå hur de olika delarna stödjer varandra i ett ekosystem.

Synlighet skapar upptäckt. Innehåll med riktning bygger igenkänning.
Fördjupande format skapar tillit. Struktur gör att uppmärksamhet inte behöver återerövras varje gång.

När någon av dessa delar saknas uppstår obalans. Antingen arbetar man hårt för varje ny interaktion, eller så sitter man med ett starkt innehåll som aldrig riktigt får chans att nå fram.

Läs mer: Ha en strategi för innehåll som ger resultat

En strategisk kontrollfråga för LinkedIn-strategi 2026

Det finns en fråga jag ofta använder i det strategiska arbetet med företag:

Om ni enbart arbetade med er befintliga målgrupp skulle den räcka för att nå era affärsmål?

Ett ja indikerar att fokus bör ligga på struktur, tydligare positionering och innehåll som lever längre.
Ett nej betyder inte att man ska jaga mer räckvidd för sakens skull, utan att synlighet behöver kopplas till ett system som faktiskt tar hand om den uppmärksamhet som skapas.

Tre frågor för din LinkedIn-strategi

Bygger vårt arbete på LinkedIn vidare över tid – eller börjar vi om vid varje ny insats?
Finns det ett tydligt sammanhang mellan det vi publicerar och det vi vill bli förknippade med?
Skulle vår befintliga målgrupp räcka för att nå våra affärsmål, om vi slutade jaga ny synlighet?

De här tre frågorna är en bra start.
I whitepaperet har jag samlat ytterligare 15 strategiska frågor som hjälper dig att identifiera var det finns glapp i er LinkedIn-strategi – och vad som behöver justeras inför 2026.

Hämta whitepaper: 15 frågor för en hållbar LinkedIn-strategi 2026

Det är här strategi kommer in och det är här många fortfarande arbetar taktiskt.

Du kan även se videon här nedanför om strategi för LinkedIn 2026

Vänligen klicka här och acceptera kakor för att titta på den här videon.

Varför innehåll med längre livslängd blivit avgörande

En av de tydligaste förändringarna de senaste åren är att värdet i innehåll som går att återvända till har ökat kraftigt. Det beror på att det speglar hur uppmärksamhet faktiskt fungerar idag.

Nyhetsbrev, artiklar, återkommande format och tydlig positionering gör det möjligt att bygga relation utan att börja om från noll varje gång. De minskar beroendet av flödet, av tillfälliga toppar och av ständig nyproduktion. Framför allt skapar de kontinuitet, något som blivit en bristvara i många marknadsinsatser.

Från aktivitet till arkitektur

LinkedIn fungerar fortfarande bra. Men det kräver ett annat sätt att tänka än tidigare.
Mindre fokus på enskilda aktiviteter, mer fokus på hur delarna hänger ihop över tid.

När synlighet saknar sammanhang blir arbetet tungt och kortsiktigt.
Och när fördjupning saknar nya perspektiv stannar utvecklingen.
Först när dessa delar hålls samman i ett genomtänkt ekosystem går det att bygga effekt, uthållighet och affär över tid.

Och det är där din LinkedIn-strategi för 2026 behöver börja.

Fördjupa dig: Marknadsföring på LinkedIn 2026

Hämta e-boken här: 15 frågor för en hållbar LinkedIn-strategi eller fyll i formuläret här nedanför.

Vill du ta nästa steg?

Vill du jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar för sälj- och marknadsteam.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppna utbildningar för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

Vill du veta vad som skulle passa just dig och ditt företag?
Boka ett kostnadsfritt strategisamtal så tittar vi på hur jag kan hjälpa till med att ta LinkedIn till synlighet och affär.

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Nr 1 LinkedIn Growth Sverige

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

LinkedIn växer 2026 – Microsoft Q1 rapport

2026/02/03/0 Kommentarer/i LinkedIn/av Linda Björck

LinkedIn växer 2026 – Microsofts Q1-rapport om LinkedIn

Varje kvartal redovisar Microsoft hur det går för LinkedIn som en del av bolagets övergripande rapportering.
Under flera år har dessa uppdateringar ofta sammanfattats med samma formulering: ”rekordhögt engagemang”.

I Q1-rapporten för 2026 ser jag ett tydligt skifte.

Den här gången ligger fokus mindre på svepande formuleringar om engagemang och mer på affären och plattformens faktiska utveckling. Det är, i sig, intressant.

Vad säger Q1-rapporten för LinkedIn?

I den senaste kvartalsuppdateringen konstaterar Microsoft att LinkedIn för första gången har nått 5 miljarder dollar i kvartalsintäkter. Intäkterna fortsätter därmed att öka stadigt, drivet av annonsering och LinkedIns erbjudanden.

Microsoft lyfter också att LinkedIn visar tvåsiffrig tillväxt i antal medlemmar.
Det innebär att medlemsbasen fortsätter växa i snabb takt.

LinkedIn rapporterar nu att det finns 1,3 miljarder medlemmar globalt.
Det är alltså antalet skapade konton på plattformen och inte användare.

Antal användare på LinkedIn Sverige 2026

LinkedIn i Sverige

LinkedIn har i dag cirka 6,6 miljoner medlemmar i Sverige, vilket gör plattformen till en av de största professionella kanalerna på den svenska marknaden. Precis som i övrig rapportering avser siffran antalet skapade konton, inte aktiva användare.

I LinkedIns senaste EU DSA-rapport redovisas även användarsiffror för EU-regionen. Enligt rapporten hade LinkedIn under första halvåret 2025 54,7 miljoner inloggade månatligt aktiva användare i Europa, samt 213 miljoner besök från utloggade användare.

Enligt DSA-rapporten uppgår andelen aktiva medlemmar i EU till cirka 36 procent av den totala medlemsbasen.

Medlemmar är inte samma sak som aktiva användare

I rapporten används konsekvent begreppet ”members”.

Medlemmar beskriver hur många som har ett LinkedIn-konto och inte hur många som är aktiva eller inloggade regelbundet. LinkedIn redovisar inte aktiva användare på samma sätt som många andra sociala plattformar.

Siffran är intressant och jag hade gärna sett bättre statistik från Microsoft.

Annonsutveckling och ökat fokus på video

En annan tydlig punkt i Q1-rapporten är att videoannonser på LinkedIn ökade med 30 procent under det senaste kvartalet.

Det här bekräftar den förflyttning mot video som varit tydlig på plattformen under en längre tid.
Det är inget trendbrott, utan en förstärkning av en redan etablerad riktning.

För LinkedIn innebär det:

fortsatt tillväxt inom annonsintäkter
ökad efterfrågan på videoformat i annonsering
större fokus på innehåll som håller kvar användare längre

LinkedIn används allt oftare som källa för AI

En aspekt som jag tycker är särskilt intressant är LinkedIns roll som referenskälla för AI-chattbotar.
Artiklar från LinkedIn används i allt större utsträckning som underlag i nya sök- och upptäcktsprocesser.

Det innebär att närvaro på LinkedIn inte längre bara påverkar synlighet i det egna flödet, utan även kan bidra till exponering i bredare, AI-baserade sammanhang.

Det är ett skifte som är värt att ha med sig framåt.

Nyheter på LinkedIn i början av 2026

Parallellt med Q1-rapporten har LinkedIn lanserat flera nyheter.

Även om förändringstakten upplevdes som lägre under 2025, är det tydligt att de uppdateringar som nu rullas ut påverkar hur LinkedIn används och hur resultat kan följas upp.

Fyra nyheter är särskilt värda att lyfta.

Förbättrad statistik för profiler och företagssidor

LinkedIn har lanserat ny analys för både personliga profiler och företagssidor.
Bakgrunden är tydlig: när räckvidd i sig inte längre säger så mycket, behöver andra mått ta större plats.

För personliga profiler innebär den nya statistiken bland annat:

möjlighet att se hur många som faktiskt klickar på länkar i inlägg
tydligare koppling mellan enskilda inlägg och nya följare
demografisk information om vilka målgrupper innehållet når
data kring profilvisningar som kommer direkt från innehåll

För företagssidor visas nu bland annat:

sidvisningar som kommer från specifika inlägg
nya följare kopplade till enskilt innehåll

Det gör det betydligt enklare att visa om innehåll leder till faktisk handling och inte bara visningar.

Verified Skills – verifiera din kompetens

LinkedIn har också lanserat Verified Skills Proficiency, där kompetenser kan verifieras via externa, betrodda partners.

Budskapet från LinkedIn är tydligt: professionell identitet ska inte enbart bygga på titlar och utbildningar, utan på vad man faktiskt kan göra.

Kompetens inom exempelvis AI-verktyg kan nu verifieras baserat på faktisk användning, där informationen uppdateras direkt på profilen. Det stärker kvaliteten i LinkedIns data och bidrar till större tillförlitlighet i hur kompetens presenteras.

AI-baserad jobbsökning rullas ut till fler språk

LinkedIn fortsätter att utveckla sin AI-baserade jobbsökning, som nu rullas ut globalt på fler språk. Funktionen, som gör det möjligt att söka jobb med ett mer samtalsbaserat språk, lanseras i engelska, spanska, franska, tyska och portugisiska.

Tidigare har jobbsökning ofta byggt på fasta nyckelord och begränsade filter. Med AI-baserad jobbsökning kan användare i stället beskriva vad de söker med egna ord, där systemet bättre förstår både intentionen bakom sökningen och vilka roller som faktiskt finns.

Den här används redan i stor skala. Enligt LinkedIn görs över 25 miljoner jobbsökningar per vecka på engelska, vilket visar hur fler användare upptäcker roller och möjligheter de annars kanske inte hade letat efter.

En annan nyhet kopplat till sök är person-sök. Den är ännu bara släppt i USA men när den funktionen släpps globalt blir sök-funktionen ännu kraftfullare. Som det ser ut nu är det en premium-funktion

Nya LinkedIn-algoritmen

LinkedIns flöde styrs i allt större utsträckning av vad du sannolikt är intresserad av, snarare än enbart av dina kontakter och tidigare interaktioner.

Det märks genom att fler inlägg nu rekommenderas från personer du varken följer eller har interagerat med.
Den nya algoritmen arbetar tydligare med intressebaserade rekommendationer, baserat på beteenden hos liknande profiler.

En stabil utveckling för LinkedIn

Det jag tar med mig från Q1-rapporten är inte en enskild siffra, utan helheten.

LinkedIn fortsätter:

öka sina intäkter
växa i antal medlemmar
stärka sin annonsaffär, särskilt inom video
bredda sin roll som professionell plattform

Det visar att LinkedIn är en plattform som fortsätter utvecklas, sakta men säkert.

Sammanfattning LinkedIn Q1 2026

Microsofts Q1-rapport för 2026 visar att LinkedIn står stadigt.
Fokus har förflyttats från generella formuleringar om engagemang till tydliga affärsresultat.

5 miljarder dollar i kvartalsintäkter.
1,3 miljarder medlemmar.
tvåsiffrig tillväxt i antal medlemmar
30 procents tillväxt i videoannonser.

Tillsammans med nya funktioner för statistik och verifierad kompetens pekar detta mot en plattform som fortsätter professionaliseras och som samtidigt ställer högre krav på hur den används.

Källor:

Sociala MediaToday
LinkedIn
Microsoft
GeekWire

Är du redo att bygga mer förtroende, nå fler beslutsfattare och få bättre resultat på LinkedIn?

Sedan 12 år hjälper jag B2B-företag att växa på LinkedIn genom strategiskt innehåll, marknadsföring, effektiv annonsering och en tydlig positionering.

Vill du jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar för sälj- och marknadsteam.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppna utbildningar för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Social media manager

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

LinkedIn rankas nu som källa nr 2 i AI-sök

2026/01/27/0 Kommentarer/i LinkedIn/av Linda Björck

LinkedIn rankas nu som källa nr 2 i AI-sök – därför spelar artiklar större roll 2026

Under flera år har trafik från Google varit en självklar del av innehållsstrategin för marknadsförare.
Blogginlägg, SEO och långsiktigt innehåll har byggt både synlighet och affär över tid.
Men nu har LinkedIn-artiklar i AI-sök blivit allt viktigare och logiken håller på att förändras

Innehåll är fortfarande viktigt, det som har förändrats är hur innehåll hittas, värderas och används.

Ny data visar att LinkedIn idag är den näst mest citerade källan i AI-genererade svar, endast passerad av Reddit.
Det som jag tror många har missat är att majoriteten av dessa citeringar kommer från LinkedIn-artiklar och inte från inlägg i flödet.

Och det är en tydlig signal om hur auktoritet mäts och hur thought leadership spelar roll i AI-eran.

Oavsett hur man vrider på det så minskar trafiken från Google

Flera internationella rapporter visar att referral-trafik från Google har minskat kraftigt det senaste året.
I vissa fall med mellan 20 och 50 procent.

Den främsta förklaringen är Googles egna AI-översikter.
Allt fler sökningar besvaras direkt i sökresultatet, vilket gör att användaren inte klickar sig vidare till externa webbplatser. Sökbeteendet börjar och slutar oftast i Google.

Google själva menar att kvaliteten på klicken har förbättrats och att den totala volymen är relativt stabil. Samtidigt pekar extern data i en annan riktning. För många innehållsdrivna sajter är effekten tydlig: färre besök, kortare räckvidd och mindre kontroll över synligheten.

Innebär det att SEO är dött?

Nej, snarare att SEO har förändrats och inte längre är synonymt med Google.

LinkedIn är nu den andra citerade källan i AI-sök

Det intressanta händer när man tittar på var AI-modeller faktiskt hämtar sina källor.

En omfattande studie från SEMrush, baserad på analys av över 230 000 AI-prompter i bland annat ChatGPT och Perplexity, visar att LinkedIn idag är den näst mest citerade plattformen i AI-svar, endast slagen av Reddit.

Samma mönster bekräftas i data från Spotlight. Där framgår att AI-verktyg citerar LinkedIn mellan fyra och fem gånger oftare än tidigare och att en överväldigande majoritet av dessa källor kommer från LinkedIn-artiklar.

Det gäller även LinkedIn-nyhetsbrev, som bygger på samma Pulse-infrastruktur och därför får egna URL:er i artikelformat.
Både nyhetsbrev och artiklar kan publiceras från personliga profiler och företagssidor.

Det här handlar det förtroende LinkedIn ger

Det är lätt att tolka utvecklingen som ännu en “LinkedIn-trend”. Det är det inte.

Det AI-modellerna i praktiken gör är att väga avsändare, sammanhang och trovärdighet betydligt tyngre än tidigare.
LinkedIn råkar passa väl in i den logiken.

Innehåll på LinkedIn är kopplat till identifierbara personer, med synlig yrkesroll, erfarenhet och historik.
Artiklar ger sammanhängande resonemang, inte fragment. Plattformen är dessutom betydligt mindre anonym än traditionella bloggar eller öppna forum.

För AI-modeller som ska avgöra vem som är värd att citera, inte bara vad som sägs, blir detta avgörande.

Det är också förklaringen till varför artikelformatet sticker ut. Längre texter ger kontext, resonemang och nyans.
Exakt den typ av innehåll som krävs för att kunna generera trovärdiga, sammanfattande svar.

Därför är LinkedIn-artiklar en strategisk tillgång

Under flera år har LinkedIn-artiklar avfärdats som onödiga eller ineffektiva. Ofta med argumentet att “ingen läser dem”.
Det resonemanget bygger på ett gammalt sätt att mäta effekt.

Om innehåll idag också ska fungera som referens i AI-sök, som källa i sammanfattande svar och som signal om auktoritet inom ett område, då räcker inte enbart korta inlägg i flödet.

Det betyder inte att alla ska börja publicera långa artiklar varje vecka.
Men det betyder att formatval har blivit en strategisk fråga, inte en smakfråga.

Vad du bör ta med dig

Det här är inte ett argument för att överge blogg, SEO eller nyhetsbrev. Tvärtom.
Men det är ett tydligt argument för att sluta se kanaler och format som separata silos.

LinkedIn-artiklar kan fungera som:

positionering & thought leadership
en kompletterande källa till bloggen
en brygga mellan expertis och AI-synlighet

Och kanske viktigast av allt: som ett sätt att säkerställa att ditt perspektiv lever vidare även när sökbeteendet förändras.

Vad det här betyder i praktiken

AI-system premierar innehåll med tydlig avsändare och kontext. Det gör att artiklar väger tyngre än korta inlägg när auktoritet ska bedömas. Synlighet i AI-sök formas därför inte enbart av vad du publicerar, utan var och hur innehållet publiceras.

Jag har sagt det förut, det här handlar inte om att producera mer innehåll.
Det handlar om att publicera innehåll som håller över tid, riktat till din målgrupp, även när spelplanen förändras.

Källor:
SemRush: The most cited domains in AI
Reuters: Journalism, media, and technology trends and predictions 2026
Michael Hermon LLMs Are Citing LinkedIn Way More (Jan 2026)
Social media today: LinkedIn articles are getting more citations in AI responses

Vill du ta nästa steg?

Om du vill jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar och ambassadörsprogram för marknad, sälj och medarbetare.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppen utbildning för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

Vill du veta vad som skulle passa just dig och ditt företag?
Boka ett kostnadsfritt strategisamtal så tittar vi på hur jag kan hjälpa till med att ta LinkedIn från synlighet till affär.

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Nr 1 LinkedIn Growth Sverige

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

LinkedIn är ett ekosystem – det här missar du om du jobbar i silos

2026/01/20/0 Kommentarer/i LinkedIn/av Linda Björck

LinkedIn är ett ekosystem: det här missar du om du jobbar i silos

Som marknadsförare har du hört det förut: silos fungerar dåligt.
Ändå förekommer de hela tiden.

Sociala medier för sig, SEO för sig, PR för sig, sälj för sig och marknad för sig.
Ofta utan en tydlig koppling till sälj.
Resultatet blir parallella initiativ, överproduktion av innehåll och en spretig upplevelse för mottagaren.

Det intressanta är att samma logik finns på LinkedIn.
Skillnaden är att vi sällan pratar om det som silos.

Men det är i just det här sammanhanget LinkedIn ofta används.
Inte som ett ekosystem och sammanhängande flöde, utan som helt separata aktiviteter.

LinkedIn används flitigt men sällan sammanhängande

LinkedIn fungerar utmärkt för att bygga varumärkeskännedom och generera leads.
Utmaningen ligger inte i plattformen, utan i hur många marknadsförare och företag använder den.

Marknadsansvariga producerar innehåll. Inlägg publiceras regelbundet på företagssidan.
Medarbetare delar inläggen vidare. Aktivitet finns. Synlighet finns.
Ändå stannar resultatet ofta vid just synlighet.

Här börjar många marknadsförare leta fel i fel ände.

Fokus hamnar på format, frekvens eller de senaste algoritmerna, när det egentligen handlar om sammanhang.
Om hur olika delar av LinkedIn används, var för sig eller tillsammans.

När LinkedIn behandlas som en samling isolerade aktiviteter istället för ett ekosystem blir det svårt att skapa effekt över tid. Att arbeta enbart via företagssidan är dessutom tufft. Lägre organisk räckvidd gör att innehållet måste prestera riktigt bra för att synas, samtidigt som aktiv närvaro och uppföljning ofta saknas.

Resultatet är sällan enbart utebliven räckvidd.
Det som saknas är nästa steg, uppföljning och förflyttning.

Läs mer: 7 vinster när sälj och marknad jobbar tillsammans på LinkedIn

Den mentala modellen som bromsar LinkedIn-arbetet

I många organisationer ser grundlogiken fortfarande ut så här:

LinkedIn planeras som en kanal.
Innehåll produceras och publiceras.
Resultat mäts i räckvidd och engagemang.

Det är ett logiskt sätt att tänka.
Men det är ett ofullständigt sätt att arbeta.

När LinkedIn reduceras till en kanal blir innehållet ett slutmål. När inlägg är publicerade och engagemanget är rapporterat upplevs arbetet som avslutat. Det som händer därefter, dialog, relation, uppföljning, hamnar utanför planen, utanför ansvaret och ofta utanför uppföljningen.

Det skapar ett tydligt mönster.
Marknad mäts på synlighet.
Sälj förväntas skapa affär.
Uppföljning sker när någon tar ett eget initiativ.

När ingen äger helheten, äger ingen heller resultatet.

Så länge LinkedIn används som en plats där saker publiceras, istället för att ses som ett affärsverktyg och en plats där relationer byggs, fortsätter mycket arbete rinna ut i sanden, trots goda ambitioner och hög aktivitet.

När LinkedIn i praktiken används som silos

LinkedIn behandlas ofta som flera parallella delar:

Företagssidan används för varumärke.
Aktivitet används för räckvidd.
Profiler används för nätverk.

Varje del optimeras för sig, av olika personer som har olika mål och syften.

Marknad ansvarar för innehåll och planering.
Sälj förväntas vara aktiva och synas.
Ledningen får marknadsrapporter.

Alla försöker bidra på sitt sätt men helheten saknar en ägare.

När LinkedIn hanteras på det sättet uppstår ett glapp.
Innehåll publiceras utan att någon tar ansvar för vad det ska leda till.
Aktivitet sker utan tydlig koppling till affärsmål.

Och uppföljningen blir fragmenterad eftersom ingen ser hela flödet eller har tänket om hur kundresan görs.

Det är därför LinkedIn ofta upplevs som svårt. Att få ett bra resultat ifrån insatserna som görs.
Inte för att plattformen är komplex, utan för att arbetssättet är uppdelat. Och det är sällan jag ser företag som faktiskt har anammat hela LinkedIns ekosystem.

Läs mer: Uppdatera din innehållsstrategi för bättre resultat

Ett vardagsscenario som visar problemet tydligt

Ett inlägg publiceras på företagssidan.
Det är genomarbetat. Budskapet är relevant. Engagemanget är okej.

Marknad är nöjda.

Några säljare och medarbetare delar inlägget.
De gör det de blivit ombedda att göra. Synligheten ökar.

Men därefter, då händer inget mer.

Ingen tar vid.
Ingen följer upp.
Ingen äger nästa steg.

Efteråt konstateras det att LinkedIn inte gav någon affär – den här gången heller.

Är det egentligen ett misslyckande eller är det ett förutsägbart resultat av hur arbetet är organiserat?

För någonstans mellan synlighet och dialog saknas ett gemensamt beslut om ansvar, timing och riktning.
När det steget saknas blir LinkedIn ett skyltfönster och inte ett arbetsverktyg.

Profiler och företagssida: två roller i samma ekosystem

LinkedIn är byggt runt människor. Dialog, relation och förtroende skapas via profiler.
Samtidigt spelar företagssidan en avgörande roll för igenkänning, kontext och varumärkesbyggande.

Utmaningen uppstår när dessa två behandlas som separata kanaler istället för delar av samma ekosystem.

Företagssidan publicerar innehåll utan tydlig aktivering.
Medarbetare delar vidare utan att riktigt veta varför.
Innehållet finns där, men riktningen är oklar.

När marknad och sälj istället använder LinkedIn som ett gemensamt sammanhang händer något annat. Marknad sätter ramen. Personerna skapar relationen. Aktiviteten får ett tydligt syfte bortom synlighet.

Och för att det ska fungera krävs det beslut om hur helheten ska fungera och vem som äger frågan internt.
För hur vi än vrider och vänder på det så är de anställda, dina medarbetare dina bästa ambassadörer.

Läs mer: Aktiva medarbetare på LinkedIn ger fler leads och bättre resultat

Profilen är navet i LinkedIns ekosystem

Det är här många missar hur LinkedIn faktiskt fungerar i praktiken.

Företagssidan sätter ramen. Innehållet skapar igenkänning.
Men det är via profilerna som relationer byggs, dialog uppstår och förtroende skapas.

Profilen är navet som binder ihop mål, målgrupp, innehåll och uppföljning.

Det är också via profilerna som LinkedIn’s ekosystem blir levande.
Innehåll får ett ansikte. Företagets budskap får en röst. Aktivitet får en riktning.

Men om profilen används isolerat blir den mest en yta att synas på.
Däremot om den används som en del av helheten blir profilen länken mellan marknadsarbetet, säljdialog och nästa steg i kundresan.

Det är ofta här skillnaden uppstår mellan synlighet och faktisk rörelse.

Mål och ICP – grunden som styr hela LinkedIn-arbetet

Ett annat vanligt glapp i LinkedIn-arbetet är att innehåll och aktivitet kommer före riktning.

Inlägg skapas. Engagemang mäts. Räckvidd följs upp.
Men utan ett tydligt svar på vem LinkedIn ska vara relevant för och vad plattformen ska bidra till.

När mål och ICP är otydliga blir LinkedIn lätt något som hålls igång snarare än något som leder någonstans. Innehållet kan vara bra, men det saknar sammanhang. Aktiviteten kan vara hög, men den saknar riktning.

I ett fungerande ekosystem börjar LinkedIn-arbetet inte med innehåll.
Det börjar med ett beslut. Och en tydlig strategi.

Vilken typ av affär, relation eller förflyttning ska LinkedIn stödja?
Vilka personer ska känna igen sig, engagera sig och vilja ta nästa steg?

När mål och ICP är tydliga blir resten enklare. Innehåll, aktivitet, dialog och annonsering börjar dra åt samma håll. Inte för att allt görs mer avancerat, utan för att rätt saker prioriteras.

När engagemang blir startpunkt istället för slutmål

De flesta jag träffar mäter engagemang. Och det är ofta här arbetet med LinkedIn stannar av.

Engagemang registreras, sammanställs och rapporteras men leder sällan vidare. Kommentarer, sparningar, följartillväxt och profilbesök blir ett kvitto på att något fungerade, snarare än en signal om att något kan fortsätta.

När engagemang behandlas som ett slutmål stannar arbetet vid ytan.
När det istället ses som ett tecken på intresse uppstår nästa naturliga fråga: vad gör vi nu?

Det är i det steget ekosystemet antingen börjar fungera, eller faller isär.
Innehåll har väckt uppmärksamhet men utan ett tydligt nästa steg blir intresset kortlivat.

När engagemang används som startpunkt skapas istället rörelse.

Det som behövs är sällan “mer”.
Det som saknas är ett steg som får en tydlig plats.

Video: Du gör mer men missar hela LinkedIn’s ekosystem och får mindre tillbaka

Här knyts hela ekosystemet ihop.

I det här skedet förflyttas arbetet från synlighet till handling.
Uppföljning blir en naturlig fortsättning och sker med relevans och timing. Dialogerna bygger vidare på något mottagaren redan sett, förstått och relaterat till. Annonsering förstärker och riktar budskapet med precision.

Det är ett uteblivet steg som nu får en plats och förändrar arbetssättet med LinkedIn.

Här blir samspelet mellan marknad och sälj avgörande.
Marknad skapar sammanhang och riktning.
Sälj fortsätter påverka och bygga relation.

Inte som två separata aktiviteter, utan som delar av samma mål.

Det är ofta här en ny insikt uppstår:
LinkedIn handlar mindre om vem som gör vad och mer om i vilken ordning saker sker.

Läs mer: 7 sätt att uppmuntra dina medarbetare att bli mer aktiva på LinkedIn

Annonsering och retargeting på LinkedIn i ett fungerande ekosystem

När grunderna är på plats kan annonsering och retargeting spela en avgörande roll.

Annonsering fungerar bäst när den bygger vidare på ett tydligt sammanhang.
När målgrupper baseras på faktisk interaktion, budskap känns igen och det finns en tydlig röd tråd mellan organiskt innehåll och annonsering.

Men när annonsering används för att täcka upp för bristande struktur blir effekten kortsiktig.
Räckvidden ökar, men riktningen saknas och konverteringen blir minimal.

För marknadsförare innebär det här ett tydligt perspektivskifte.
Annonsering är inte ett separat spår.

Det är en del av helheten. En accelerator som förstärker det som fungerar och inte en genväg.

Guide: Kom igång med annonsering – steg för steg

Vad detta betyder för dig som marknadschef

Som marknadschef handlar LinkedIn sällan om att göra fler aktiviteter.
Det handlar om att skapa ordning i det som redan görs.

När LinkedIn används som ett ekosystem blir din roll tydligare.
Inte som innehållsproducent, utan som ägare av helheten.

Det betyder att:

innehåll planeras med tanke på uppföljning
sälj aktiveras tidigt med förståelse för ekosystemet
annonsering används för att förstärka budskap och nå ut

Först då går det att följa upp LinkedIn på ett meningsfullt sätt.
Då är det inte bara i räckvidd och engagemang som mäts, utan i faktisk rörelse mot affär.

Det är ofta här skillnaden finns mellan organisationer som är aktiva på LinkedIn
och de som får effekt av det.

När alla delar faller på plats förändras också hur LinkedIn upplevs i praktiken.

Läs mer: Skillnaden mellan employer branding och employee advocacy

Från enskild aktivitet till ekosystem

Företag som får effekt på LinkedIn gör sällan mer än andra.
De har tydligare processer kring hur helheten ska fungera.

LinkedIn är inte en samling funktioner som ska optimeras var för sig.
Det är ett sammanhang där människor, innehåll och uppföljning behöver fungera som ett system.
Allt kopplas till en övergripande strategi och taktik för att maximera resultatet.

När marknad och sälj arbetar utifrån samma logik blir LinkedIn mer relevant för affären.
Där helheten börjar fungera och Linkedin används till max.

De som lyckas på LinkedIn har:

en gemensam syn på vad LinkedIn ska bidra med
en tydlig koppling mellan företagssida, profiler och aktivitet
ett samspel mellan marknad och sälj som bygger vidare på samma innehåll
annonsering som förstärker ett fungerande flöde

När ansvar och ordning är tydliga blir arbetet enklare att genomföra och lättare att följa upp.

Hämta e-boken, värdet av aktiva medarbetare på LinkedIn

Vill du ta nästa steg?

Om du vill jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar och ambassadörsprogram för marknad, sälj och medarbetare.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppen utbildning för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

Vill du veta vad som skulle passa just dig och ditt företag?
Boka ett kostnadsfritt strategisamtal så tittar vi på hur jag kan hjälpa till med att ta LinkedIn från synlighet till affär.

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Nr 1 LinkedIn Growth Sverige

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

LinkedIn-marknadsföring 2026 – vad jag ändrar efter 2025

2026/01/08/3 Kommentarer/i LinkedIn/av Linda Björck

Vad 2025 lärde mig om marknadsföring på LinkedIn och vad jag ändrar 2026

Jag har arbetat med marknadsföring i snart tre decennier. Jag har sett saker komma och gå, format hyllas för att sedan försvinna och “nya sanningar” lanseras med en självsäkerhet som om historien inte redan visat hur kort livslängd de flesta av dem har.

2025 var inte ännu ett sådant år.

Det var året då det blev smärtsamt tydligt hur många som gör rätt saker, men av fel anledning.
Hur ofta vi fortfarande mäter det som är enkelt, snarare än det som faktiskt påverkar beslut.
Och hur mycket aktivitet som produceras utan riktning.

Den här artikeln är inte en traditionell trendspaning.
Det är ett bokslut. Och ett tydligt ställningstagande inför 2026.

2025 blev året då signaler slog synlighet i marknadsföring

Om jag ska peka ut ett skifte som påverkade nästan allt under 2025, så är det detta: publika signaler tappade i värde, privata signaler tog över.

Likes, visningar och räckvidd fanns kvar. Men de förlorade sin roll som facit. Det blev allt tydligare att de mest avgörande beteendena inte sker öppet. De sker i det fördolda. I sparade inlägg. Vidarebefordrade inlägg. Samtal som aldrig går att attribuera i ett system.

Innehåll som varken sparas, skickas vidare eller refereras till i andra sammanhang har i praktiken inte fungerat, oavsett hur bra det ser ut i flödet. Det här är obekvämt för många, eftersom det innebär att det som är lätt att visa upp ofta är det minst relevanta.

För min egen del innebar det ett tydligt skifte. Jag slutade använda synliga reaktioner som primär signal. I stället började jag titta på vad som lever vidare. Vad som återkommer i dialoger. Vad människor tar med sig när de hör av sig, ofta långt efter publicering.

Det var också därför “best practices” tappade sitt värde under 2025. Det som fungerade 2019 eller 2021 är inte det som fungerar nu. Signal slog metod. Feedback i realtid från den egna målgruppen blev viktigare än generella råd.

LinkedIn 2025: tillväxt kom inte från fler inlägg, utan från mer närvaro

Särskilt tydligt blev detta på LinkedIn. Trots det lever rådet om att posta oftare envist kvar.
Som om synlighet vore ett träningsschema där fler repetitioner automatiskt ger bättre resultat.

Det jag såg fungera var något helt annat.

Tillväxten kom inte från högre tempo. Den kom från närvaro. Kommentarer. Samtal.
Att delta i andras resonemang med samma konsekvens som man postar sitt eget innehåll.

De som verkligen byggde position under 2025 var sällan de som producerade mest.
Det var de som var mest igenkännbara. Samma perspektiv. Samma ton. Samma ståndpunkt, över tid.

Erfarenheterna från 2025 gick rakt emot idén om att kreativitet är den viktigaste tillväxtfaktorn. 2025 visade i stället att igenkänning är en underskattad tillväxtstrategi. Människor litar mer på det de känner igen än på det som ständigt byter form.

Jag har aktivt bett både kunder och samarbetspartners att dra ner på tempot.
Synligheten kommer finnas kvar. Skillnaden ligger i tydlighet.
Mer innehåll utan riktning urholkar positionen snabbare än du anar.

AI gjorde allt möjligt i marknadsföring och avslöjade hur lite omdöme som används

Det går inte att summera 2025 utan att prata om AI. Jag använder AI varje dag.
Tekniken är inte problemet. Användningen är det.

2025 var året då AI gick från experiment till infrastruktur. Ett operativt lager som påverkade allt från innehållsproduktion till analys, sök och distribution. Och just därför blev skillnaden mellan effekt och brus så tydlig.

AI är exceptionellt bra på att skala idéer.
Den är dålig på att avgöra vilka idéer som är värda att skala.

Det här blev extremt tydligt under året.
De som använde AI som motor för att återanvända innehåll och effektivitetsstöd fick utväxling.
De som lät AI ta över tänkandet fick mer innehåll, men mindre riktning.

AI saknar förmåga att göra strategiska val och avgöra vad som ska väljas bort. Den har inget omdöme kring timing, kontext eller långsiktig positionering. När AI används som ersättning för omdöme blir resultatet ofta korrekt, men utbytbart.

Det är också därför längre format gjorde comeback under 2025. Inte som en motreaktion mot AI, utan som en konsekvens av den. När allt kan produceras snabbt blir sammanhang, tolkning och djup det som skapar differentiering.

AI kan producera.
Men du måste göra tänkandet.

När AI-sök förändrade spelplanen på riktigt

Mot slutet av 2025 blev det tydligt att AI inte bara påverkar hur innehåll skapas, utan hur det hittas, förstås och värderas.
AI-sök, generativa svar och rekommendationer började påverka köpresan på ett sätt som många fortfarande underskattar.

Det räcker inte längre att ranka. Innehåll behöver vara begripligt, konsekvent och kunna kännas igen, även för system. Det är här begrepp som Generative Engine Optimization (GEO) blir relevanta.

Snarare som ett uttryck för ett skifte där innehåll behöver förstås, inte bara indexeras. Därför blir struktur, tydlig semantik och konsekvent POV ännu viktigare 2026. Då förstår både människor och system vad du står för.

Varumärke byggs i samtal, inte i Canva

En av de mest överskattade delarna av modern marknadsföring är tron på att varumärke skapas genom yta.
Design, mallar och visuella identiteter har sin plats, men avgör de förtroendet?

2025 blev året då detta blev omöjligt att ignorera.
Personligt innehåll och employee advocacy slog företagskonton gång på gång.
Ansikten slog logotyper. Och det visar gång på gång att förtroendet fortfarande är mänskligt.

Information räcker inte längre.
Alla har tillgång till samma data, samma rapporter, samma AI-svar.
Det som gör skillnad är tolkningen. POV. Att våga säga något tydligt och stå för det även när det inte är bekvämt.

Förtroende är inte ett format: det är strategin

Även LinkedIn själva bekräftar samma skifte inför 2026. I deras senaste B2B-analys rankas förtroende som den enskilt viktigaste faktorn för framgång, där hela 94 % av marknadsförare pekar ut tillit som avgörande i beslut.

Video lyfts i analysen men inte som ännu ett format, utan som ett sätt att skapa samtal, närvaro och mänsklig igenkänning. Det stärker bilden av att marknadsföring 2026 handlar mindre om produktion och mer om relation, där konsekventa röster och tydliga perspektiv bygger förtroende över tid.

Distribution slog produktion och tempo slog perfektion

En av de största missarna jag såg under 2025 var hur mycket bra innehåll som producerades utan någon egentlig plan för hur det skulle leva vidare. Distribution sågs som ett sista steg, istället för en del av strategin.

Samtidigt blev det tydligt att de som vågade publicera snabbare, testa och justera i realtid byggde ett momentum som var svårt att kopiera. Tempo slog perfektion. Rörelse snarare än slarv.

Det här hänger ihop med en annan insikt från året, innehåll som hänger ihop slog kampanjer.
Återkommande format och resonemang byggde relation över tid, medan enstaka utspel snabbt tappade effekt.

Fördjupa dig: Så fungerar algoritmerna på LinkedIn

När jag testade mer i höstas blev mönstret omöjligt att ignorera

Hösten 2025 blev ovanligt lärorik för mig, just för att jag testade mer än vanligt. Inte för att jag hade tid över utan för att jag såg hur snabbt förutsättningarna förändrades och hur många som fortsatte att jobba som om ingenting hänt.

Jag ökade takten på vissa format och kanaler, drog ner på andra och valde medvetet bort sådant som tidigare varit självklart.
Det som stack ut var inte vad jag publicerade, utan hur effekten förändrades när riktningen blev tydligare.

När jag minskade volymen men ökade tydligheten bibehölls räckvidden. Engagemanget ökade. Framför allt ökade kvaliteten på dialogerna som följde. Fler som hörde av sig refererade till resonemang, inte till enskilda inlägg. Och fler hade redan bestämt sig innan de tog kontakt.

Samtidigt testade jag att öka tempot på plattformar där jag inte hade samma tydliga strategi.
Visningarna gick upp, följarna blev fler men relevansen blev sämre. Synlighet utan riktning skapade ingen affär och inget långsiktigt värde.

Det här blev en viktig påminnelse:
det är inte brist på idéer som är problemet.
Det är brist på prioritering.

När jag dessutom testade att låta AI ta större plats i planeringen blev mönstret ännu tydligare.

Resultatet blev mer innehåll, men mindre sammanhang. Fler förslag, men svårare val. Det var först när jag tog tillbaka kontrollen och använde AI som stöd och inte som beslutsfattare, som helheten började fungera igen.

Det är de erfarenheterna som ligger till grund för de val jag gör inför 2026.
Inte teorier. Inte trender. Utan praktiska konsekvenser.

Läs mer om mitt test här

Facebooks test med betalning för länkar – en tydlig signal

När Facebook under hösten 2025 började testa betalning för externa länkar var det lätt att avfärda det som ännu en justering.
Jag ser det som något annat. Det är en tydlig signal.

Den säger något om hur hård konkurrensen om uppmärksamhet har blivit.
Hur lite tålamod plattformar har för innehåll som leder bort från dem. Och hur snabbt gratis räckvidd urholkas.

Det här är ett test från Facebook och just därför är det viktigt att vara konkret.
När länkar får ett pris förändras spelreglerna. Det förstärker samma mönster vi ser i AI-sök: innehåll som inte skapar beteende, engagemang eller igenkänning får allt svårare att hävda sig.

Förtroende blev tratten i modern marknadsföring

Ett av de största missförstånden jag fortfarande möter är tron att marknadsföringens jobb börjar och slutar med klicket.
I praktiken är det tvärtom.

När någon hör av sig är beslutet ofta redan taget. Det har vuxit fram över tid genom upprepad exponering, igenkänning och förtroende. 2025 blev året då detta blev smärtsamt tydligt.

Det är därför attribution började kännas allt mer meningslös. Mätning är fortsatt viktigt, men fokus hamnar ofta på fel saker. Förtroende, trovärdighet och rykte påverkade mer än CTA:er.

Läs mer: Så bygger du förtroende och lyckas med B2B-marknadsföring på LinkedIn

Vad AI-sök faktiskt kräver av innehåll 2026

När vi pratar om AI-sök, generativa svar och GEO är det lätt att hamna i teknik. För mig handlar det här inte om verktyg, utan om hur innehåll behöver fungera för att överhuvudtaget bli valt, citerat eller återgivet.

AI-system premierar inte kreativitet i första hand.
De premierar begriplighet, konsekvens och sammanhang.

Det innebär att innehåll 2026 behöver vara tydligare än tidigare. Mer sammanhållet.
Samma perspektiv behöver återkomma. Samma begrepp användas konsekvent. Och samma ämnen över tid.

Det här är ytterligare ett skäl till varför igenkänning blev en tillväxtstrategi redan under 2025.
För både människor och system blir det lättare att förstå, minnas och lita på det som är konsekvent.

För marknadsförare innebär det ett skifte. Från att optimera enskilda texter till att bygga sammanhängande resonemang.
Från att jaga klick till att skapa igenkänning. Från att producera mer till att producera med tydligare avsikt.

Det är också här ägandet av data och relationer blir en konkurrensfördel. När sökbeteenden sprids över fler ytor, från Google till sociala plattformar och AI-assistenter, då blir det viktigare att vara den som återkommer i svaren, inte bara den som råkar ranka högt.

2026 kommer inte handla om att skriva för AI.
Det kommer handla om att skriva så tydligt att både människor och AI förstår.

Varumärkesbyggande är den tydligaste prioriteringen inför 2026

I en ny europeisk studie av McKinsey rankar marknadschefer varumärkesbyggande som sin viktigaste strategiska fråga, före både nya tekniker och kortsiktiga aktiveringar. Samtidigt visar samma studie en tydlig paradox.

94 % av Europas marknadsorganisationer har fortfarande låg eller medelhög mognadsgrad inom generativ AI. Och trots att AI ofta lyfts som lösningen på effektivitet och tillväxt, är det bara 6 % som faktiskt använder tekniken moget i sin marknadsföring.

Skillnaden mellan dessa grupper är tydlig. Organisationer som kombinerar teknik med riktning och struktur har redan sett effektivitetsvinster runt 22 %, som ofta återinvesteras i tillväxt.

Samtidigt planerar 72 % av marknadschefer att öka sina marknadsbudgetar under 2026 men bara 3 % kan tydligt visa avkastning på mer än hälften av sin marknadsinvestering.

Det bekräftar samma mönster jag sett under hela 2025.
Utmaningen handlar sällan om verktyg eller tempo. Riktning, igenkänning och konsekvent varumärkesarbete avgör.

Autenticitet och employer branding

Det här perspektivet sträcker sig bortom marknaden och omfattar även hur organisationer upplevs av medarbetare och kandidater.

Samma rapport lyfter autenticitet och employer branding som högt prioriterade områden inför 2026.
Autenticitet handlar om samstämmighet över tid. När värderingar, budskap och beteenden hänger ihop byggs förtroende.

Employer branding följer samma logik. Kandidater söker förståelse för vad ett företag faktiskt står för långt innan en ansökan skickas. Studien visar att 83 procent av kandidater läser företagsomdömen innan de söker jobb, och att starka omdömen tydligt stärker attraktiviteten som arbetsgivare.

Varumärket formas i vardagen, i kulturen och i upplevelsen hos dem som redan är där.

Vad jag ändrar i min marknadsföring 2026

För mig handlar det inte om att göra mer.
Det handlar om att göra färre saker med större precision.

Strategi och riktning

Jag slutar jaga taktiska förbättringar utan strategisk förankring.
Varje aktivitet måste kunna svara på varför den finns och vad den ska förstärka långsiktigt.

Innehåll och POV

Jag lägger ännu större vikt vid min POV. Mindre information, mer tolkning.
Innehåll ska vara både bra, med min tonalitet och igenkännbart.

LinkedIn och val av plattformar 2026

LinkedIn fortsätter vara centralt för mig, det är där jag både bygger mitt varumärke och får affärer.
Fokus ligger på kvalitet, närvaro och konsekvens. Andra plattformar används selektivt och med tydlig roll.

AI, AI-sök och GEO

AI används som operativt stöd, aldrig som beslutsfattare.
Struktur, sammanhang och tydlighet prioriteras för att fungera både för människor och AI-system.

Mätning, signaler och attribution

Jag följer mindre enklare siffror och tittar mer på beteende.
Sparningar, återkommande dialoger och referenser väger tyngre än räckvidd.

Marknadsföring på LinkedIn 2026 kräver bättre omdöme och inte mer innehåll

2026 kommer inte avgöras av vem som producerar mest innehåll.
Eller av den som snabbast hoppar på nästa trend eller format.

Det kommer avgöras av vem som är tydlig.
Vem som är konsekvent. Och vem som vågar välja bort.

När allt kan skapas.
När allt kan kopieras.
När allt kan automatiseras.

Då är det inte verktygen som avgör.
Det är omdömet.

Vill du ha mer på ämnet?
Se den här videon om marknadsföring på LinkedIn 2026

LinkedIn-marknadsföring 2026

Marknadsföring på LinkedIn 2026 präglas av ett tydligt skifte från synlighet till igenkänning och förtroende. Erfarenheter från 2025 visar att räckvidd, likes och tempo har tappat betydelse som beslutsgrund, medan privata signaler, konsekvent POV och återkommande resonemang fått större påverkan på affärsbeslut.

AI har blivit ett operativt lager i marknadsföringen, men skapar endast värde när det används som stöd för omdöme och inte som ersättning för strategiska val. AI-sök och generativa svar ställer ökade krav på struktur, tydlig semantik och sammanhängande innehåll, där både människor och system måste förstå vad ett varumärke står för över tid.

Att varumärkesbyggande är den viktigaste prioriteringen inför 2026 framgår tydligt, liksom att LinkedIn fungerar bäst som närvarokanal med fokus på kvalitet, konsekvens och riktning snarare än volym.

Läs mer

Framtidsspaning för marknadsföring 2025

Algoritmer på LinkedIn (dec 2025)

Strategi vs taktik – skillnaden som skapar resultat i din marknadsföring

Vill du ta nästa steg?

Om du vill jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar för sälj- och marknadsteam.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppna utbildningar för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

Vill du veta vad som skulle passa just dig och ditt företag?
Boka ett kostnadsfritt strategisamtal så tittar vi på hur jag kan hjälpa till med att ta LinkedIn till synlighet och affär.

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Nr 1 LinkedIn Growth Sverige

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

LinkedIn algoritm 2026: Så fungerar den

2025/12/09/2 Kommentarer/i LinkedIn/av Linda Björck

LinkedIn algoritm 2026: Så fungerar den nya modellen och hur du bygger synlighet och räckvidd framåt

Någonting har hänt på LinkedIn.

Många har märkt det. Räckvidden har gått ner, inlägg lever längre och sådant som ”alltid brukade funka” har tappat kraft.
Den spontana reaktionen brukar vara att det är algoritmens fel men det är fel.
LinkedIn’s algoritm har bytts ut.

Under de senaste 18 månaderna har LinkedIn gjort sin största tekniska omställning någonsin. Från att bygga flödet på klicksignaler och enkla modeller använder plattformen nu en avancerad språkmodell: 360Brew. Det förändrar hela logiken bakom synlighet. Därför behöver marknadsförare, chefer och experter förstå hur systemet fungerar och vad som krävs för att lyckas i ett flöde där kvalitet och relevans väger tyngre än någonsin.

Den här artikeln går igenom:

varför räckvidden och synligheten har rasat
vilka signaler som nu styr synligheten
hur den nya algoritmen fungerar
hur du ska tänka framåt
vad som straffas

Vänligen klicka här och acceptera kakor för att titta på den här videon.

Varför räckvidden faller och vad datan visar om LinkedIn’s algoritm

Vi börjar med verkligheten: siffrorna.

AuthoredUp analyserade över tre miljoner inlägg mellan juni 2024 och maj 2025 och fann att räckvidden har gått ner rejält.
Formaten har minskat med:

video: -72 procent
bilder: -45 procent
textinlägg: -34 procent
dokument: -43 procent

Det här visar en sak, att algoritmerna på LinkedIn visar färre inlägg än tidigare.
Dessutom är det mer konkurrens och en mer krävande algoritm gör att sämre inlägg dör snabbt, medan inlägg med tydlig relevans kan leva i veckor.

Det är inte ditt innehåll som är ”sämre”.
Det är algoritmen som är smartare. Och mer selektiv.

Fler än någonsin postar mer innehåll. Och den som fortsätter arbeta efter gamla regler, ”posta ofta, optimera tider, jaga likes”, kommer automatiskt att tappa.

I praktiken innebär det att räckvidden inte längre är kopplat till volym utan ifrån relevans, ämnesfokus och långsiktiga signaler.

Relaterad artikel: Därför ser du gamla inlägg i flödet

Den stora förändringen: intresse

Det mest avgörande förändringen i LinkedIn’s nya algoritm är att den har gått från att basera flödet på vad människor gjorde till vad människor sannolikt vill göra härnäst. Tidigare var det främst innehåll och aktiviteter från dina kontakter som du såg.
Algoritmen följde dina klick, dina relationer och dina senaste interaktioner.

Men detta håller på att ändras snabbt.

LinkedIn går nu mer mot intresse och det ser jag tydligt i mitt flöde.
Fler och fler inlägg är förslag från LinkedIn och som är av personer som jag varken följer eller har interagerat med.
Det betyder att plattformen aktivt försöker förstå vilka ämnen du är intresserad av, eller borde vara intresserad av, baserat på hur andra personer med liknande profil beter sig.

Det här är ett stort skifte. Flödet speglar inte längre din historik.
Istället speglar din potential och blir en form av kompass.
Det här är både en möjlighet och en utmaning.

För marknadsförare innebär det att man inte längre kan luta sig mot strategier från 2024.
Det krävs tydliga ämnen, en skarp position och ett innehåll som knyter an till verkliga behov och intresse.

Vad intressegrafen betyder i praktiken

Tidigare var LinkedIn i första hand en social graf: flödet styrdes av relationer, nätverk och kopplingar mellan människor.
Nu rör vi oss mot en intressegraf: flödet styrs av intressen, ämnen och semantiska samband.

Det betyder bland annat:

att du syns för personer utanför ditt nätverk, om dina ämnen matchar deras intresse
att ämne, positionering och din profil blir avgörande för hur du kategoriseras
att ditt innehåll kan prestera olika för olika segment av samma publik

Den nya algoritmen: så fungerar 360Brew och varför det förändrar allt

Den gamla LinkedIn-algoritmen bestod av många separata system som var och ett hade en tydlig funktion: ett för jobb, ett för nätverksförslag, ett för flödet, ett för annonsering och så vidare.
De utgick i hög grad från klick, reaktioner, nätverk och enkla beteendemönster.

Med 360Brew ser det annorlunda ut.

Den är byggd för att förstå språk, kontext och relationer mellan begrepp med betydligt större precision än de tidigare systemen och är byggd på samma modell som ChatGPT.
Och den tränas på data: profiler, inlägg, kommentarer, jobbannonser, företagsinformation och mycket mer.

Det innebär att algoritmen inte längre bara analyserar reaktioner och klick.
Den läser texten i dina inlägg, tolkar den och försöker förstå om du faktiskt skriver om det du säger att du är expert på.

Här sker en stor förändring i hur synlighet byggs.

Från klick-maskin till språkmodell

Modellen analyserar:

hur din profil ser ut
hur du formulerar dig
vilka som reagerar och hur de gör det
vilken kvalitet, tonalitet och ämnesdjup du har

Flödet byggs alltså inte längre på ”vem pratade med vem” utan på ”vilka ämnen verkar vara relevanta för den här personen just nu”.

I praktiken betyder det att ett inlägg inte är ”bra” eller ”dåligt”.
Det är bra eller dåligt i relation till vem som ser det.

Lika viktigt: ditt innehåll kan vara helt rätt för en publik, och helt irrelevant för en annan.

Det här är en av de största anledningarna till att många upplever ojämna resultat.
Det är sällan att innehållet varierar i kvalitet utan att det är läsarens intressen som just nu förflyttas snabbare än tidigare.

LinkedIns algoritmer prioriterar det här

När den nya algoritmen bedömer värde, förändras logiken för vad som räknas som ”bra innehåll”.

Det är inte längre:

flest likes
flest inlägg per vecka
”bästa” dag och tid
”rätt” format

Det som räknas är kvalitetssignaler, tecken på att människor upplever innehållet som användbart, relevant och värt att återvända till.

Trots att många ser fall i räckvidd finns det konton som växer snabbare än någonsin.
De gör det inte av tur. De gör det för att de producerar rätt typ av innehåll som plockas upp av algoritmen.

Det finns tre övergripande saker som premieras

#1 Sparningar som visar långsiktigt värde

Bland alla signaler är sparningar den starkaste.
AuthoredUp har visat att en sparning väger fem gånger tyngre än en like och dubbelt så mycket som en kommentar.

Det är logiskt. En sparning betyder: ”det här vill jag spara och komma tillbaka till”.
För en språkmodell är det ett tydligt kvitto på att inlägget har substans.

Sparbart innehåll är sådant som hjälper mottagaren att lyckas: ramverk, exempel, konkreta steg, datadrivna insikter och erfarenhetsbaserade resonemang.

För dig innebär det att du måste ställa en ny fråga innan du publicerar:

”Är det här sparbart?”

Om svaret är nej, är det troligen också svaret algoritmen kommer att ge.

#2 Djupa kommentarer som signalerar engagemang

En kort kommentar av typen ”så bra” eller ”håller med” betyder inte så mycket längre.
Det som väger tungt är längre svar, där någon utvecklar en tanke, ställer en fråga eller delar ett eget exempel.

Ännu starkare är när två eller flera personer börjar diskutera med varandra i ditt kommentarsfält.
Då tolkar algoritmen ditt inlägg som en katalysator för ett relevant samtal och inte som en envägskommunikation.

Det här ska bli särskilt intressant att följa då LinkedIn kämpar hårt mot engagement pods och engagemangsfiske.
Plus att inlägg med uppmaningen: ”kommentera så får du” har blivit väldigt vanligt.

#3 Tydlig expertis och konsekvent ämnesfokus

En viktig nyhet är att LinkedIn nu bedömer hur väl din profil stämmer överens med det du publicerar.

Algoritmen läser din rubrik, din om-sektion, din erfarenhet och dina kompetenser.
Sedan jämför den det med ämnet i dina inlägg. Skriver du om ämnen som ligger nära din visade expertis, ökar chansen att du klassas som relevant och trovärdig.

LinkedIns SMB-rapport för 2026 betonar att varumärkestrovärdighet är en av de tre viktigaste framgångsfaktorerna för små och medelstora företag.

Det är samma logik som nu speglas i flödet: tydlig expertis och konsekvent ämnesval belönas, spretighet straffas.

Tänk så här:

vad vill jag vara känd för?
speglar min profil det?
speglar mitt innehåll det?

Om inte, kommer algoritmen att få svårt att hjälpa dig.

Aktualitet och ”freshness factor”

En annan viktig del är det Forbes kallade LinkedIns ”freshness factor”.
Kort sammanfattat: algoritmen tittar på hur aktuellt ditt innehåll är, både dina inlägg och det du länkar till.

Gamla artiklar, gamla case eller återanvända inlägg får mindre spridning.
Det är inte detsamma som att du ska sluta med evergreen-innehåll, men exemplen, datan och kontexten behöver hållas uppdaterade.

I praktiken innebär det här att:

du behöver uppdatera referenser och exempel oftare
länkar till gammalt material riskerar att dra ned ditt inlägg
du inte kan köra copy-paste på gamla toppinlägg och förvänta dig samma resultat

Det här straffas i nya LinkedIn-algoritmen och därför tappar vissa räckvidd

Lika viktigt som att förstå vad som belönas, är att se vad som faktiskt straffas i det nya systemet.

Viewer tolerance: när publiken tröttnar på dig

En viktig insikt som kommer via Forbes är att LinkedIn mäter viewer tolerance.
Förenklat: hur ofta kan en person scrolla förbi dina inlägg utan att engagera sig innan algoritmen drar ned på synligheten?

Om en användare vid upprepade tillfällen ser dina inlägg men inte reagerar, tolkar systemet det som att du inte är relevant för den personen. Det här gäller inte bara ett inlägg, utan på sikt din närvaro i deras flöde.

Det betyder att:

variation, relevans och tydligt värde varje gång blir viktigare
för bred eller för slentrianmässig publicering kan påverka negativt
samma typ av inlägg vecka efter vecka kan sänka dina läsares tolerans

Ett annat område där många gör misstag är duplicerat innehåll.
Algoritmerna känner igen när du återpublicerar gamla inlägg med mindre justeringar.
Om den upptäcker att du återanvänder material utan att tillföra något nytt minskar synligheten.

Fel frekvens: både för mycket och för lite

LinkedIn försöker balansera upplevelsen i flödet så att ingen enskild person tar över.
I praktiken betyder det att:

om du postar för ofta, börjar dina egna inlägg konkurrera med varandra
om du postar för sällan, får algoritmen för lite underlag för att förstå dina ämnen

En rimlig rekommendation för de flesta användare är tre till fem inlägg per vecka, med åtminstone 24–48 timmar emellan. Men viktigast är inte exakt frekvens, utan att du har en hållbar takt där varje inlägg har ett tydligt syfte och värde.

Spretigt fokus

Slutligen straffas spretighet. Om du ena dagen skriver om ledarskap, nästa om matlagning, tredje om AI, fjärde om ditt privatliv och femte om sälj, utan en tydlig koppling, blir du svår att placera.

Algoritmen gör samma bedömning som en person gör intuitivt: ”Jag vet inte vad den här personen egentligen är bra på.”

Här passar Joe Pulizzis formulering väldigt bra:

”Om du inte väljer ditt fokus, väljer algoritmen det åt dig.”

Vad Joe Pulizzi lär oss om innehåll i en tid av algoritmer och AI

Joe Pulizzi har i sin podcast beskrivit att innehållsskapare och företag står inför en ny typ av utmaning: vi går in i en tid där innehåll är oändligt.

AI kan producera allt.
Det betyder att själva innehållet inte längre är en resurs.
Det är relationen till de människor du skapar det för.

I praktiken betyder det tre saker.

Den första är att du måste bygga ett tydligt fokus.
Om du inte gör det åt dig själv kommer plattformarna definiera dig och då blir det ofta fel.

Den andra är att din process är en del av värdet.
Det som inte kan kopieras är det mänskliga: dina erfarenheter, dina exempel, sättet du resonerar på.
Det är detta som skapar tillit och trovärdighet.

Den tredje är att små communities blir viktigare än bred räckvidd.
Algoritmerna är inte längre designade för masspridning. De är designade för relevans.
Det är därför engagemang och relationer i mindre grupper väger mer än volym.

Det här harmoniserar med allt vi ser i LinkedIn algoritm.
Plattformen vill premiera expertis, tydlighet och värde. Det är en fördel för dig som jobbar strategiskt.

Så arbetar du med LinkedIn 2026: en modern strategi som fungerar med algoritmen

Så, hur ska du tänka framåt?
Här är en praktisk modell för de kommande 90 dagarna, som tar hänsyn till allt ovan.

Steg 1: förtydliga din profil

Börja med grunden: din profil.

Din rubrik behöver berättar vad du gör och för vem, utan floskler. Din om-sektion ska redan i första stycket nämna dina kärnämnen och hur du hjälper din målgrupp. Dina kompetenser och din erfarenhet bör spegla samma fokus.

Tänk så här:

om en främling bara läser din rubrik och den första raden under ”om”, förstår de då vad de kan förvänta sig av dina inlägg?
förstår algoritmen det?

Om svaret är nej, har du ett av de enklaste och mest kraftfulla förbättringsområdena framför dig.

Steg 2: välj två eller tre kärnämnen

Nästa steg är att du bestämmer dig.

Vilka två eller tre ämnen och contentpelare vill du vara känd för på LinkedIn?
Kanske det är copywriting, AI, annonsering, strategisk marknadsföring eller social selling.
För någon annan kan det vara HR, kompetensförsörjning, hållbarhet och ledarskap.

Det viktiga är:

att du väljer
att du håller dig till valet under en längre period

Tänk 90 dagar som minimum. Det är ungefär så länge algoritmen behöver för att börja se mönster tydligt.

Steg 3: skapa innehåll som är värt att spara

Utifrån dina ämnen behöver du nu skapa innehåll som människor vill återvända till.
Det betyder inte att allt måste vara långt eller tekniskt, men det behöver ha en kärna som är användbar.

Exempel:

förklaringar: ”därför har din räckvidd fallit”
exempel: ”tre typer av inlägg som fungerar bättre nu än 2023”
metoder: ”så kan du analysera dina inlägg utan att fastna i vanity metrics”
perspektiv: ”varför jag tror att intressegrafen gör LinkedIn mer rättvist på sikt”

Pulizzi har sagt: ”När allt finns i överflöd blir tillit ovärderligt.”
Här är vill jag addera: tillit byggs genom att du gång på gång hjälper din målgrupp att tänka klarare eller fatta bättre beslut.

Steg 4: optimera för dialog

Nästa steg är att se dina inlägg som startpunkter för samtal, inte som monologer.

Ställ frågor som går att svara på seriöst. Plocka upp bra kommentarer och bygg vidare på dem.
Våga säga ”det här håller jag inte med om” på ett respektfullt sätt. Dela även inlägg från andra, med din analys som tillägg.

Algoritmen letar efter tecken på att du är en person som skapar värde i nätverket, inte bara postar saker.
Och det syns framför allt i kommentarerna.

Steg 5: mät rätt saker

Slutligen behöver du justera hur du mäter framgång.

Impressions och likes är inte oviktiga men de är ytliga.
Lägg större vikt vid:

antal sparningar
längre kommentarer och dialoger
hur ofta nya personer engagerar sig
om rätt typ av människor hittar dig

LinkedIn har de senaste åren släppt mer avancerad statistik kring hur många som sparar dina inlägg, följare från inlägg och profilvisningar.

Kombinerar du det med egna observationer i kommentarsfältet får du en mer sann bild av hur du faktiskt utvecklas.

Avslutning: Du ska inte knäcka algoritmen, du ska låta den jobba för dig

LinkedIns nya algoritm är mer komplex än tidigare, men den är också mer logisk. Den premierar det som är bra för användarna: tydlig expertis, relevanta ämnen, användbart innehåll och riktiga samtal.

Det innebär att ditt jobb inte är att försöka hacka systemet, utan att hjälpa det. Ju tydligare du är med vem du är, vad du kan och vilket värde du skapar, desto lättare har algoritmen att hitta rätt publik åt dig.

Och kanske är det här den viktigaste poängen: den sista konkurrensfördelen är att faktiskt vara känd av människor.

Algoritmen kan förstärka det men inte ersätta det.
När du använder LinkedIn för att bygga riktiga relationer, då spelar LinkedIn’s nya algoritm, 360Brew på din sida.

Källor & extra material:

Video: LinkedIn algoritm 2025
Authoredup: LinkedIn 360 brew
Forbes: LinkedIn algorithm exposed
LinkedIn: Hos small business can win, report dec 2025
Joe Pulizzi: 3 content strategies before AI takes over
Ändrade och förändrade algoritmer på Linkedin (aug 2025)
Strategi och taktik på LinkedIn – vad är skillnaden?

Vill du ta nästa steg?

Om du vill jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar för sälj- och marknadsteam.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppna utbildningar för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

Vill du veta vad som skulle passa just dig och ditt företag?
Boka ett kostnadsfritt strategisamtal så tittar vi på hur jag kan hjälpa till med att ta LinkedIn från inaktiva medarbetar till synlighet och affär.

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Nr 1 LinkedIn Growth Sverige

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

Strategi vs taktik på LinkedIn – så lyckas du med marknadsföring

2025/11/25/0 Kommentarer/i LinkedIn/av Linda Björck

Strategi vs taktik på LinkedIn – skillnaden som skapar resultat i din marknadsföring

Många företag investerar tid och resurser i marknadsföring på LinkedIn utan att se önskade resultat.
De publicerar innehåll regelbundet, testar olika format och annonserar sporadiskt. Ändå uteblir affärerna.

Problemet ligger sällan i bristen på aktivitet. De flesta marknadsförare har en lång lista med taktiker de genomför varje vecka. Problemet är att dessa taktiker inte styrs av en tydlig strategi som håller ihop helheten och pekar mot ett gemensamt mål.

En undersökning där över 190 personer svarade på LinkedIn visar att 43 procent tror att de inte behöver en strategi.
Det är den vanligaste missuppfattningen som hindrar framgång i modern LinkedIn-marknadsföring.

För det är inte algoritmen, budgeten eller konkurrensen som stoppar resultat.
Det är bristen på struktur och avsaknaden av en dokumenterad strategi som gör att alla marknadsföringsaktiviteter leder mot samma mål och bygger på varandra.

Skillnaden mellan strategi och taktik i marknadsföring

Företag som lyckas bäst med sin LinkedIn-marknadsföring har både en tydlig strategi och konkreta taktiker. Att arbeta slumpmässigt ger inga hållbara resultat. Framgångsrik marknadsföring kräver klarhet i både vad som ska uppnås och hur det ska genomföras.

En marknadsföringsstrategi är den övergripande handlingsplanen med långsiktiga och definierade mål.
Den svarar på varför företaget ska vara närvarande på LinkedIn och vad som ska uppnås.
Strategin grundar sig på insikter om målgruppen och företagets affärsmål.

Marknadsföringstaktik är de specifika handlingar som genomför strategin och leder mot målen.
Taktiken svarar på hur arbetet ska utföras i praktiken, vilka konkreta aktiviteter som ska genomföras, när och med vilka resurser.

Konkreta exempel på strategi och taktik

Strategi: Öka antalet kvalificerade leads för företagets mjukvarulösning med 30 procent under kommande kvartal genom att etablera tankeledarskap.

Taktik för marknadsföring på LinkedIn:

Publicera expertartiklar varje vecka på LinkedIn
Skapa videoinnehåll där befintliga kunder delar sina resultat
Sponsra de mest engagerande inläggen för att nå beslutsfattarna
Bygga retargeting-listor baserat på vilka som engagerar sig i innehållet
Uppmuntra medarbetare att dela innehåll i sina nätverk genom employee advocacy-program

Strategi: Stärka arbetsgivarvarumärket för att öka antalet kvalificerade ansökningar till lediga tjänster med 25 procent.

Taktik för marknadsföring på LinkedIn:

Publicera innehåll tre gånger per vecka (lyft medarbetare som berättar om sin vardag)
Skapa Showcase Pages för olika inriktningar eller områden
Optimera företagssidan och ledarnas profiler för maximal synlighet
Sponsra innehåll med medarbetare i fokus för att nå rätt kandidater
Bygga en content-kalender som systematiskt visar företagets värderingar
Använd thought leader ads från utvalda experter och ledning med fokus på trovärdighet

Skillnaden är tydlig:
Strategin informerar vilka taktiker som är relevanta.
Taktiken blir konkreta handlingar som systematiskt för företaget mot det strategiska målet.

Hur du väljer rätt taktik för marknadsföring för ditt företag

Rätt marknadsföringstaktik för ditt företag beror på flera faktorer, inklusive din bransch, budget och demografi.

Du behöver begränsa taktiken så den passar ditt företag och dina resurser.
Här är några saker som begränsar:

Din tidsram
Din målgrupp
Din produkt & tjänst
Din budget och resurser
Dina marknadsföringsinsatser

Varför marknadsföring på LinkedIn misslyckas

Det finns två vanliga fallgropar som hindrar framgång på LinkedIn.

Problem 1: Strategi utan taktik

Vissa företag investerar tid i att ta fram en strategi men stannar där.
De definierar mål och målgrupper men saknar konkreta handlingar för att nå dit.
Strategin blir ett dokument som aldrig omsätts i praktiken. Resultatet blir planering utan genomförande.

Problem 2: Taktik utan strategi

Betydligt vanligare är företag som genomför många aktiviteter utan en övergripande strategi.
De publicerar innehåll sporadiskt, testar olika annonsformat och följer aktuella trender men utan att veta varför eller hur det leder mot affärsmålen.

Taktik utan strategi blir godtyckliga handlingar.
Företaget testar allt och hoppas att något ska fungera.
När resurser sprids utan en tydlig tanke bakom blir det omöjligt att identifiera vad som faktiskt ger resultat.

Ett exempel

Ett IT-företag spenderade 50 000 kronor per månad på LinkedIn-annonser.
De testade olika format, målgrupper och budskap men utan en tydlig strategi för vad de ville uppnå eller hur annonseringen skulle komplettera det organiska innehållet.

Resultatet blev hög räckvidd men låg relevans.
Annonsbudgeten genererade trafik men inte affärer.

När en tydlig strategi sattes och målgruppen tydligt definierades (inköpschefer i företag med 200-500 anställda), varför (effektivisera IT-system) och hur organiskt innehåll och annonser skulle förstärka varandra, då förändrades resultaten markant.
Inte genom högre budget, utan genom rätt fokus.

Varför dokumenterad strategi är avgörande

Företag med en dokumenterad marknadsföringsstrategi har enligt CoSchedule 313 procent större sannolikhet att lyckas.
Anledningen kan sammanfattas i ett ord: klarhet.

När strategin dokumenteras händer tre saker:

1. Orealistiska mål upptäcks innan resurser slösas

Att skriva ner mål och taktiker tvingar fram konkretisering.
Ett mål att ”öka närvaron på LinkedIn” blir meningslöst när det ska mätas.
Däremot är målet att ”öka antalet kvalificerade leads från LinkedIn med 40 procent under Q2” både tydligt och mätbart.

2. Mätvärden som faktiskt går att följa upp identifieras

Dokumentation kräver precision. Vilka nyckeltal visar att strategin fungerar? Hur ska framsteg mätas?
När strategin är nedskriven blir det uppenbart vilka mätvärden som är relevanta och vilka som bara är aktivitetsmått utan affärsnytta.

3. Taktiker utan substans elimineras

På papperet blir det tydligt vilka taktiker som faktiskt driver mot målet och vilka som bara är aktivitet för aktivitetens skull. Dokumentationen fungerar som ett filter som sorterar bort det som inte tillför värde.

En dokumenterad strategi håller organisationen fokuserad.
Den förhindrar att för många slumpmässiga taktiker testas samtidigt, vilket gör det omöjligt att utvärdera vad som faktiskt fungerar.

Varför investerar vi i den här taktiken?
Det är en fråga alla marknadsförare ska kunna svara tydligt på.

Så byggs en strategi för marknadsföring på LinkedIn

En framgångsrik marknadsföringsstrategi för LinkedIn byggs systematiskt i fyra steg.
Varje steg informerar nästa och tillsammans skapar de en handlingsplan som är både realistisk och mätbar.

Steg 1: Definiera målgruppen

All framgångsrik LinkedIn-marknadsföring börjar med djup förståelse för målgruppen.
Innan innehåll skapas eller annonser sätts igång måste dessa frågor besvaras:

Vilka är de ideala kunderna? Inte en bred kategori, utan specifika roller, branscher och företagsstorlekar.
Vilka utmaningar har de som företagets lösning kan adressera?
Var på LinkedIn finns de? Vilka grupper är de aktiva i? Vilket innehåll engagerar de sig i?
Hur kommunicerar de? Vilken tonalitet och vilket språk använder de själva?

LinkedIn erbjuder kraftfulla verktyg för målgruppsanalys.
Du har både relevant statistik i Campaign Manager och på företagssidan.
Där kan du bland annat se demografi för befintliga följare, bransch, befattning, senioritet, plats och företagsstorlek.

Externa verktyg som erbjuder så kallad ”social listening” kompletterar bilden genom att avslöja vad målgruppen faktiskt pratar om, vilka utmaningar de diskuterar och hur de reagerar på olika typer av innehåll.

Konkret målgruppsarbete ger strategin precision.
Istället för att rikta sig till ”beslutsfattare” blir målet att nå ”IT-chefer i tillväxtföretag inom tech med 200-500 anställda som har utmaningar med sina it-system.

Men vi har en nivå till här så om du nu tänkte att det här var genomförbart så har vi även de så kallade ”hidden buyers”.
Det är personer som påverkar besluten men som sällan är med i processen.

Fördjupa dig: Så påverkar du de dolda beslutsfattarna med thought leadership på LinkedIn

Steg 2: Sätt mätbara mål

Vaga ambitioner som ”öka synligheten” eller ”växa på LinkedIn” är omöjliga att arbeta mot.
Marknadsföringsmål måste vara konkreta och mätbara.

Dåligt mål: Företaget behöver fler kunder från LinkedIn.

Bra mål: Företaget ska generera 50 kvalificerade leads från LinkedIn innan årets slut.

Utmärkt mål: Företaget ska generera 30 kvalificerade leads från LinkedIn under Q3 och 20 under Q4, med en konverteringsgrad från lead till kund på 15%.

Dåligt mål: Företaget behöver växa.

Bra mål: Marknadsföringen ska bidra med 800 000 kronor i ny affär under året.

Utmärkt mål: LinkedIn ska bidra med 65 000 kronor i ny affär varje månad, med en kostnad per kund som understiger 10 000 kronor.

Konkreta siffror gör tre saker möjliga:

Först blir det uppenbart om målen är realistiska.
Om företaget historiskt genererat 10 kvalificerade leads per kvartal från LinkedIn kan ett mål om 30 leads kräva betydande förändring i strategi och resurser.

Sedan möjliggörs löpande uppföljning.
Om Q3 närmar sig slut med bara 15 leads genererade finns tid att justera taktiken för Q4.

Slutligen blir det möjligt att utvärdera vilka taktiker som faktiskt driver resultat och vilka som ska justeras eller överges.

Steg 3: Välj kanaler och innehållsstrategi

LinkedIn erbjuder flera kanaler som kan kombineras för att nå olika mål.
Val av kanaler ska baseras på företaget och hur målgruppen konsumerar innehåll.

Företagssidan är basen för närvaron. En komplett LinkedIn-sida får 30 procent fler visningar per vecka. Det innebär fullständig information, relevant visuellt innehåll och regelbundna uppdateringar. För större företag kan Showcase Pages användas för att segmentera innehåll mot olika målgrupper eller produktområden.

Organiskt innehåll bygger förtroende och positionering över tid. Det fungerar bäst när det konsekvent adresserar målgruppens utmaningar och visar expertis. LinkedIn rekommenderar att dela en uppdatering från extern källa och fyra innehållsdelar från andra för varje inlägg fokuserat på det egna varumärket. Detta bygger trovärdighet genom att företaget visar sig vara del av en större konversation, inte bara en sändare av eget material.

Sponsrat innehåll förstärker räckvidden för organiskt innehåll som redan visat sig engagera målgruppen. Det effektivaste tillvägagångssättet är att identifiera organiskt innehåll med hög engagement och sedan sponsra det för att nå fler inom samma målgrupp.

Employee advocacy nyttjar medarbetares nätverk som i genomsnitt har tio gånger fler kontakter än företagssidan har följare. Innehåll får upp till dubbelt så många klick när det delas av en medarbetare jämfört med när det publiceras på företagssidan. Ett strukturerat employee advocacy-program gör det enkelt för medarbetarna att dela innehåll de är stolta över, vilket samtidigt stärker deras personliga varumärke.

Chefer och ledare multiplicerar påverkan. När företagets ledare har optimerade profiler och delar relevant innehåll når det nya nätverk med hög trovärdighet. Kompletta ledarprofiler med tydlig sammanfattning, relevant bakgrund och regelbundna uppdateringar bygger förtroende både för personen och företaget.

Steg 4: Koppla taktik till målgruppens behov

Detta är steget där många marknadsföringsstrategier misslyckas.
Taktiker väljs baserat på vad som verkar populärt eller vad konkurrenter gör, inte på vad målgruppen faktiskt behöver.

En effektiv strategi utgår från målgruppens dokumenterade utmaningar och invändningar.

Exempel på godtycklig taktik:

Publicera tre inlägg per vecka på LinkedIn.
Spendera 10 000 kronor per vecka på annonser.
Skapa ett samarbete med en influencer per månad.
Posta en mix av artiklar, videoklipp och infografik.

Exempel på strategisk taktik baserad på målgruppsinsikter:

Om målgruppsanalysen visat att:

IT-chefer har tre huvudsakliga utmaningar med it-system
De har två vanliga invändningar mot nya system (för dyrt och för komplext)
De föredrar att konsumera innehåll i form av artiklar och korta videor
De är skeptiska till direkta annonser men litar på rekommendationer och tankeledarskap

Då blir den strategiska taktiken:

Skapa en artikel per vecka som adresserar en specifik utmaning, med konkreta exempel på hur den kan lösas
Producera korta videor där befintliga kunder bemöter invändningarna genom att dela sina erfarenheter
Bygg ett employee advocacy-program där säljare och kundansvariga delar framgångshistorier
Använd retargeting för att nå dem som engagerat sig i innehållet, istället för kalla annonser
Låt nöjda kunder vara ambassadörer istället för att köpa influencer-samarbeten

Skillnaden är fundamental. Den första listan är aktiviteter.
Den andra listan är handlingar direkt kopplade till vad målgruppen behöver för att röra sig från medvetenhet till beslut.

Hur LinkedIn’s ekosystem förstärker marknadsföringen

En av de största styrkorna med LinkedIn som marknadsföringskanal är hur olika delar av plattformen förstärker varandra.
När strategin utnyttjar detta ekosystem skapas en hävstång där varje aktivitet multiplicerar effekten av andra aktiviteter.

Synlighet genom förstärkning av algoritmerna

När någon interagerar med innehåll på LinkedIn, genom att gilla, kommentera, dela eller klicka, sker flera saker simultant:

Först signalerar interaktionen till LinkedIns algoritm att innehållet är relevant, vilket ökar sannolikheten att det visas för fler personer i liknande nätverk.

Sedan lagras data om interaktionen genom cookies och plattformsdata.
Det gör att företaget och innehållet kan visas igen i personens flöde genom retargeting.

Slutligen skapas en digital närvaro som sträcker sig bortom LinkedIn.
När personer senare söker efter relaterade ämnen på Google eller AI kan företaget dyka upp där också.

Detta är varför konsekvent närvaro på LinkedIn över tid bygger igenkänning.
Det handlar inte om att nå flest möjligt vid varje tillfälle, utan om att regelbundet synas för rätt personer så att företaget blir ”den som alltid dyker upp” när målgruppen tänker på ämnet.

Organiskt och sponsrat innehåll på LinkedIn som ett system

Det finns en utbredd missuppfattning att företag måste välja mellan organisk räckvidd och betald annonsering på LinkedIn.
I verkligheten fungerar de bäst tillsammans som ett sammanhängande system.

Så fungerar systemet i praktiken:

Företaget publicerar värdefullt organiskt innehåll som demonstrerar expertis och bygger förtroende.
Medarbetare delar eller publicerar eget innehåll, vilket ger ytterligare räckvidd med hög trovärdighet.
Tolkning av statistiken identifierar vilket innehåll som får mest engagemang, av rätt personer.
Det mest effektiva innehållet sponsras för att nå fler personer inom målgruppen.
Personer som engagerar sig läggs till i retargeting-listor i Campaign Manager.
Nya, mer specifika innehållsdelar riktas till dessa listor för att föra dem längre i köpresan

Detta system gör att varje aktivitet förstärker nästa. Organiskt innehåll identifierar vad som resonerar.
Annonser skalar räckvidden. Retargeting bygger relation över tid. Employee advocacy multiplicerar påverkan.

Guide: Kom igång med annonsering på LinkedIn

Employee advocacy som strukturerad taktik

Många företag underskattar kraften i sina medarbetares nätverk på LinkedIn.
Siffrorna är tydliga:

Medarbetares sammanlagda nätverk når i genomsnitt tio gånger fler personer än företagssidan
Innehåll som delas av medarbetare får dubbelt så hög klickfrekvens jämfört med samma innehåll på företagssidan
Data visar att strukturerat arbete med LinkedIn kan spara försäljningsteam över 1,5 timmar per vecka samtidigt som lead-kvaliteten ökar

Men employee advocacy fungerar bara när det görs strukturerat och frivilligt.
De mest effektiva programmen gör det enkelt för medarbetare att dela innehåll de är genuint stolta över, samtidigt som det stärker deras personliga varumärke.

Konkret innebär det att:

Innehåll skapas som är värdefullt både för företaget och medarbetarens nätverk.
Verktyg och processer gör det friktionsfritt att dela.
Medarbetare uppmuntras att delta, aldrig tvingas.
Innehåll som lyfter medarbetare själva prioriteras.

Att det publiceras innehåll på företagssidan där de regelbundet lyfter fram medarbetare, deras prestationer och berättelser.
När dessa medarbetare sedan delar innehållet i sina egna nätverk når det många fler personer, med betydligt högre trovärdighet än om samma budskap kom direkt från företaget.

Läs mer: Vinsterna av att ha aktiva medarbetare på LinkedIn
Hämta e-boken, vinsterna med aktiva medarbetare på LinkedIn, på formuläret nedan eller här

Innehåll som pågående samtal, inte isolerade inlägg

En av de vanligaste orsakerna till att LinkedIn inte ger resultat är att innehållet behandlas som separata inlägg istället för som ett pågående samtal.

Företag publicerar regelbundet. De analyserar engagemang. De försöker optimera varje inlägg.
Men de skapar ingen röd tråd som gradvis för målgruppen från medvetenhet till förståelse till förtroende och slutligen till beslut.

Vad som händer när innehållet inte hänger ihop

Problem 1: Engagemang utan påverkan

Enskilda inlägg kan prestera bra i form av gillningar och kommentarer, men de påverkar inte faktiska affärsbeslut.
Målet med marknadsföring är inte engagemang i sig, det är att påverka köpbeslut eller attrahera nya talanger.

Problem 2: Målgruppen förstår inte helheten

När varje inlägg är isolerat ser målgruppen fragment av företagets arbete men aldrig helheten.
De förstår inte varför företaget är unikt positionerat att lösa deras problem. Ingen förflyttning sker.

Problem 3: Ingen hävstång uppstår

Företaget arbetar hårt men inte strategiskt. Varje innehållsdel börjar om från noll istället för att bygga vidare på tidigare kommunikation. Hårt arbete utan struktur är inte samma sak som framsteg.

Hur innehåll blir ett strategiskt samtal

Effektivt innehåll bygger systematiskt upp förståelse över tid.
Varje del för samtalet vidare.

Det innebär att:

Varje inlägg, artikel och kommentar gradvis bygger förtroende.
Målet är inte bara synlighet utan att etablera relationer med rätt personer.

Kommunikationen sker med målgruppen, inte om företaget.
Innehållet visar förståelse för målgruppens verklighet och konkreta utmaningar.

Varje innehållsdel har ett tydligt nästa steg. Långt innan någon försäljningskonversation startar vet målgruppen vad de kan förvänta sig och hur företaget kan hjälpa dem.

Konkret exempel:

Ett företag inom verktyg för projektledning kan strukturera sitt innehåll som ett samtal:

Vecka 1-2: Innehåll som identifierar utmaningar målgruppen känner igen (”Varför 67% av projekt överskrider budget”)

Vecka 3-4: Innehåll som förklarar varför dessa utmaningar uppstår (”De tre strukturella problemen i traditionell projektuppföljning”)

Vecka 5-6: Innehåll som visar alternativa tillvägagångssätt (”Hur ledande företag strukturerar projektuppföljning annorlunda”)

Vecka 7-8: Innehåll där kunder berättar om konkreta resultat (”Hur Företag X minskade projektkostnaderna med 23%”)

Vecka 9-10: Innehåll som bemöter invändningar (”Varför byte av system är enklare än de flesta tror”)

Detta är inte enskilda inlägg.
Det är ett strategiskt uppbyggt samtal där varje del för målgruppen närmare förståelse och beslut.

Uppföljning och justering av strategin

En marknadsföringsstrategi är aldrig statisk.
Den måste följas upp regelbundet och justeras baserat på resultat och förändringar i omvärlden.

Välj rätt nyckeltal

Vilka nyckeltal och KPI:er som är relevanta beror på strategins mål.
Men de måste alltid kopplas till affärsnytta, inte bara aktivitet.

För en strategi fokuserad på lead-generering kan nyckeltalen vara:

Antal startade dialoger med beslutsfattare (DM/Mail)
Antal kvalificerade leads från LinkedIn per månad
Konverteringsgrad från LinkedIn-besökare till lead
Kostnad per kvalificerad lead (CPL)
Kundens livstidsvärde (LTV)

För en strategi fokuserad på employer branding kan nyckeltalen vara:

Ökat antal kvalificerade ansökningar från kandidater
Tid från publicering av tjänst till kvalificerad ansökning
Kostnad per kvalificerad ansökan jämfört med andra kanaler
Andel kandidater som nämner LinkedIn-innehåll i sin ansökan eller intervju

Nyckeltalen måste följas genom hela tratten för att identifiera var strategin fungerar och var den behöver förstärkas:

Hur många nådde innehållet? (Räckvidd)
Hur många engagerade sig? (Klick, kommentarer, delningar)
Hur många konverterade till nästa steg? (Besök på webbplats, nedladdning, anmälan)
Hur många blev kvalificerade leads? (Mötte företagets kriterier)
Hur många blev kunder? (Faktisk affär)

Som tumregel ligger konverteringsgraden mellan 0,1 och 15 procent, beroende på bransch och kanal.
De högre siffrorna gäller längre ner i tratten där målgruppen redan visat intresse.

När strategin ska justeras

En strategi behöver inte ändras konstant, men den måste utvärderas regelbundet. Justering är nödvändig när:

Resultat uteblir trots konsekvent genomförande: Om taktiken följts strukturerat i tillräckligt lång tid (minst tre månader för organiskt innehåll) utan att nyckeltalen rör sig åt rätt håll behöver antingen strategin eller taktiken justeras.

Målgruppen förändras: När nya beslutsfattare tillkommer, när branschen genomgår förändring eller när konkurrenter ändrar spelplanen måste strategin anpassas.

LinkedIn utvecklas: Större algoritmförändringar eller nya funktioner kan kräva taktiska justeringar även om strategin är densamma.

Företagets affärsmål förändras: Om företaget går från tillväxtfas till lönsamhetsfokus, eller från att attrahera kunder till att behålla dem, måste LinkedIn-strategin följa med.

Från slumpmässig aktivitet till strategiskt system

Skillnaden mellan företag som lyckas med marknadsföring på LinkedIn och de som inte gör det handlar sällan om budget, kreativitet eller hårt arbete. Den handlar om struktur.

De mest framgångsrika företagen har förstått att marknadsföringen inte är en isolerad aktivitet utan ett ekosystem där strategi och taktik, organiskt och sponsrat innehåll, företagssida och medarbetarprofiler förstärker varandra över tid.

De har dokumenterat sin strategi, vilket tvingar fram klarhet i mål, målgrupp och mätvärden. De har kopplat varje taktik till målgruppens faktiska behov istället för att följa trender. De har byggt innehåll som ett pågående samtal som systematiskt för rätt personer närmare beslut.

Och kanske viktigast: de har insett att framgång på LinkedIn inte mäts i antal inlägg eller följare, utan i faktisk affärspåverkan.

För marknadsförare som är redo att gå från slumpmässig aktivitet till strategiskt system finns möjligheten att skapa verklig hävstång. Det kräver inte mer arbete, det kräver rätt arbete i rätt ordning, styrt av en tydlig strategi och genomfört med konkreta taktiker.

Frågan varje marknadsansvarig bör ställa sig är inte ”Publicerar vi tillräckligt på LinkedIn?” utan ”Har vi en dokumenterad strategi som gör att allt vi gör på LinkedIn leder mot våra affärsmål?”

Svaret på den frågan avgör om LinkedIn kommer att ge resultat eller fortsätta vara aktivitet utan påverkan.

Du måste ha både strategi och taktik för din marknadsföring

Taktik är specifika uppgifter utformade för att utföra din strategi och uppnå dina marknadsföringsmål. Till exempel, publicera en video som en del av din innehållsstrategi för att öka kännedom om ditt varumärke

Taktiken hjälper dig att nå din målgrupp, maximera försäljningen och förbli konkurrenskraftig. Och den varierar beroende på din nisch, budget och mål.

En strategi innehåller långsiktiga och definierade mål och är en övergripande handlingsplan.

Om du försöker nå dina mål med enbart strategi kommer du ingenstans eftersom taktik är de konkreta handlingar som tar dig till målet. Och om du endast använder strategi kommer du att planera för att uppnå målen i stället för att göra det arbete som krävs för att uppnå dem.

Å andra sidan går det inte att nå affärsmålen genom att enbart förlita sig på taktik.
Taktik utan strategi förvandlas snabbt till ett arbete utan mål.
Och det som händer då är att det endast blir godtyckliga åtgärder utan något strategiskt mål.

Du läste hela vägen till slutet, kort kan det här sammanfattas:

Strategi: bygger på data och insikter, det svarar på ”varför gör vi det här”?

Taktik: bygger på strategin, individuella aktiviteter och investeringar som gör att du når det strategiska målet.

Sammanfattning / Key takeaways

En strategi svarar på varför företaget ska vara på LinkedIn och vilka affärsmål arbetet ska bidra till.
Taktiker är de konkreta aktiviteterna som driver strategin framåt.
Utan strategi blir arbetet slumpmässigt och ineffektivt.
Utan taktik blir strategin ett dokument som aldrig omsätts i praktiken.
Framgång på LinkedIn kräver att strategi, taktik, innehåll, annonsering och medarbetare samverkar i ett strukturerat system.

Fördjupa dig på ämnet:
Skapa en effektiv strategi för A/B-testning av annonsering på LinkedIn
Strategi för ditt innehåll på LinkedIn – ger högre engagemang och fler affärer
Har du verkligen en bra strategi för LinkedIn?
create a marketing strategy from scratch
Difference between tactics and strategy
Video: Grunderna i strategi och taktik
Video: strategi och taktik på LinkedIn

Vill du ta nästa steg?

Om du vill jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar för sälj- och marknadsteam.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppna utbildningar för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Nr 1 LinkedIn Growth Sverige

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

GUIDE: Boosta dina egna inlägg på LinkedIn

2025/11/10/0 Kommentarer/i LinkedIn/av Linda Björck

Guide: Boosta dina egna inlägg på LinkedIn

LinkedIn rullar nu ut funktionen som låter dig boosta inlägg direkt från din personliga profil. För många känns det som ännu ett steg mot en mer betald plattform men jag ser det som en större förändring än så. Det här påverkar hur du bygger räckvidd, synlighet och thought leadership framåt.

Funktionen började testas i USA i slutet av 2024 och har nu nått Sverige.
Reaktionerna i flödet är starka, precis som alltid när LinkedIn ändrar något stort.
“Nu måste vi betala för att synas.”
“Organisk räckvidd är död.”

Jag håller inte med.
Det här är en möjlighet – om du använder funktionen rätt.

Här får du en tydlig genomgång av vad som faktiskt har hänt, hur funktionen fungerar och när det är värt att använda den.

Ett tydligt skifte: från företagsstyrd annonsering till ökad synlighet för personer

LinkedIn har länge haft två vägar till köpt synlighet:

annonsering via Campaign Manager,
boosta inlägg efter publicering.

På senare år har Thought Leader Ads tillkommit, där företag sponsrar medarbetares eller samarbetspartners inlägg.
Gemensamt för alla tre är att det alltid funnits ett företag bakom, både vad gäller budget, kontroll och avsändare.

Men att boosta inlägg från din profil är något helt annat.
För första gången kan du själv förstärka räckvidden på det du publicerar, utan att använda campaign manager eller att gå via en företagssida.

Det är en tydlig förflyttning från “företagen äger räckvidden” till att individen faktiskt kan ta större kontroll över sin egen synlighet.

Läs mer: Guide – Kom igång med annonsering på LinkedIn

Varför händer det här nu?

Mängden innehåll på LinkedIn har ökat snabbt i takt med att plattformen passerat 1 miljard medlemmar, vilket gör flödet betydligt mer konkurrensutsatt än tidigare.
Det finns helt enkelt mer innehåll än någonsin och resultatet blir det många upplever nu:

flödet känns inkonsekvent
engagemang motsvarar inte visningar
räckvidden varierar kraftigt, även för stora profiler

Sänkt räckvidd är ett av de mest återkommande klagomålen jag ser i diskussioner om LinkedIns innehållsdistribution.

Det är i det här landskapet boost-funktionen kliver in.
Inte som en ersättning för organisk räckvidd utan som en extra växel för innehåll som faktiskt förtjänar att synas.

Tre anledningar till att boosta inlägg: stärkt personligt varumärke, ökad aktivitet och bättre möjlighet för personer att nå ut även utan företagssida.

Den stora skillnaden: vad företag kan boosta och vad personer kan boosta

Här har LinkedIn gjort något många missat: personer och företag kan boosta olika format.
Det är viktigt att känna till eftersom det avgör vilka typer av innehåll som ska boostas.

Vad företag kan boosta

Företag kan välja mellan att boosta vissa typer av inlägg och format, eller att annonsera i campaign manager.
Det är stor skillnad mellan att boosta inlägg och använda campaign manager, vilket jag rekommenderar då det finns många fler inställningar där. Och för att kunna boosta inlägg måste de måste vara publicerade på företagssidan.

Företag kan boosta:

Bildinlägg
Videoinlägg
Event
Dokument (karuseller)
Artiklar och nyhetsbrev

Det betyder att företagssidor har flera annonsformat och många fler valmöjligheter i campaign manager.
Du kan läsa mer om detta i LinkedIns egna Boost”-guide och annonsformat för campaign manager

Vad personer kan boosta

De format som finns tillgängliga att boosta just nu är:

Textinlägg
Bildinlägg
Videoinlägg
Artiklar och nyhetsbrev

Det innebär att du varken kan boosta dokument, inlägg med flera bilder eller event.

Men det är viktigt att tänka på att boosta inlägg är ett förenklat sätt att annonsera på och ett light-verktyg som saknar många inställningar jämfört med campaign manager.

Gränsen mellan organisk och betald synlighet är med andra ord på väg att suddas ut.

Hur du boostar ett inlägg på LinkedIn

Att boosta ett inlägg från din profil är betydligt enklare än att annonsera.
Processen är densamma på företagssida och profil:

Du väljer ett befintligt inlägg.
Allt börjar med ett redan publicerat inlägg.
Du klickar på knappen Boost.Om knappen inte syns är formatet inte tillgängligt att boosta.
Du väljer mål.
Vanligtvis räckvidd, engagemang eller trafik. Det är mycket enklare än målstyrning i Campaign Manager.
Du definierar målgruppen.
Språk, bransch, plats. Det är betydligt mer begränsat än annonsering, men också enklare.
Du sätter budget och tid.
I mina tester låg kostnaden på cirka 500–600 kr för 1 000–2 500 visningar.
Du väntar på godkännande.

Som du ser på bilden nedan har du flera målgruppskriterier som du behöver eller bör, gå igenom för att nå rätt målgrupp.

Att boosta är alltså en “förlängning” av ditt organiska innehåll, inte en annonskampanj.
Och det fungerar på liknande sätt på företagssidan.

Notera att alla boostade inlägg genomgår en 24-48 timmars review process.
Läs mer i LinkedIns FAQ: Boosta dina inlägg

Vad du bör boosta på LinkedIn och vad du ska undvika

Det här är den viktigaste delen.
Boosta inlägg fungerar inte som en räddare för dåligt innehåll.
Boostar du fel typ av inlägg bränner du pengar snabbt.

4 tips på vad du bör boosta

Att funktionen finns är bra men bara om du använder den rätt.
Här är några sätt att använda LinkedIns nya boost-funktion där den faktiskt gör nytta:

1. Förstärk innehåll som bygger auktoritet
Boosta inlägg där du visar ditt perspektiv, din expertis eller delar en erfarenhet bakom kulisserna.
Den här typen av innehåll ökar både igenkänning och förtroende.

Det kan vara:

en insikt från en kund eller ett case
en personlig ståndpunkt som utmanar

2. Ge extra kraft åt inlägg som redan presterar
Om ett inlägg får bra spridning organiskt är det ett tydligt tecken på att det landar rätt.
Att boosta det kan snabbt accelerera räckvidden mot rätt personer.

Det är särskilt effektivt när du vill:

öka synligheten i en specifik målgrupp
attrahera fler inkommande leads
utöka ditt nätverk

3. Driva trafik till en lead magnet eller ett erbjudande
Om du länkar till en workshop, guide eller landningssida i inlägget kan du få fler som hämtar din lead magnet.
Det fungerar men bara om själva inlägget har ett tydligt värde i sig.

4. Ökad synlighet för ditt LinkedIn-nyhetsbrev
Publicerar du ett nyhetsbrev är det smart att boosta utgåvor som verkligen levererar värde.
Det är ett effektivt sätt att få fler prenumeranter och fler som ser ditt nyhetsbrev.

Syftet med att boosta är att förstärka innehåll som redan är relevant, inte att försöka rädda det som får lågt engagemang.
Grundregeln: värde först, pitch sen.

4 misstag att undvika

Det är minst lika viktigt att veta vad du inte ska göra.
Här är de vanligaste felen jag ser och som gör att boostade inlägg tappar effekt.

1. Att boosta utan plan
Boosta inte bara för att funktionen finns.
Om ett inlägg inte fungerar organiskt kommer det inte fungera bättre bara för att du boostar det.
Utgå istället från det innehåll som redan presterar bäst och förstärk det som du vet landar hos målgruppen.

2. För säljiga inlägg
Flödet är en plats för dialog, inte en annonsplats.
Ett kallt säljbudskap kommer inte att konvertera bara för att du boostar det.
Förtjäna uppmärksamheten först genom att berätta en historia, dela en insikt eller ge ett råd.

3. Fel målgrupp
Att boosta utan att tänka igenom målgruppen är ett snabbt sätt att bränna budget.
Fundera på vem du vill nå och varför det är viktigt.
Ju bättre du känner din målgrupp, desto mer träffsäkert blir det.

4. Att inte följa upp resultaten
Boost är inte “publicera och glöm”.
Följ upp resultatet såsom, klick och engagemang och justera därefter.
Det är så du hittar vilka typer av inlägg som faktiskt är värda att boosta framåt.

Kommer flödet nu fyllas av skräp?

Det kommer sannolikt bli en period där många testar funktionen utan någon plan.
Det händer vid varje ny funktion på sociala medier.

Men LinkedIn har flera kvalitetsfilter.
Boostade inlägg måste fortfarande följa LinkedIns riktlinjer och irrelevanta inlägg kommer inte synas länge.

LinkedIn vill inte ha ett Facebook 2.0.
De vill forfarande ha ett professionellt flöde där bra innehåll kan delas, inte där pengar slår kvalitet.

3 steg jag rekommenderar för att boosta inlägg på LinkedIn

1. Gå igenom ditt innehåll

Titta på dina senaste inlägg.
Vilka har fått högt engagemang?
Vem är det riktat till och vilket visar din personlighet, expertis och erbjudande?

Välj 1–2 inlägg som sticker ut.

2. Testa att boosta

Ta ett av dina publicerade inlägg enligt ovan.
Klicka på boosta och börja med en liten budget på 500:-.

Det är viktigt att du är noggrann när du väljer målgruppen och att du mäter och följer upp.

3. Förbättra

Lär dig från resultatet.
Förbättra både innehållet och din strategi för att maximera resultatet.

En ny spelplan för experter, marknadsförare och thought leaders

Det här är en förändring som gynnar de som jobbar långsiktigt och levererar värde.
Inte för att allt ska bli betalt utan för att bra innehåll kan få längre livslängd och nå fler än den egna bubblan.

För marknadsförare skapar det en mer flexibel synlighetsstrategi.
För säljare och chefer innebär det en möjlighet att skala personlig räckvidd snabbare.
För experter och thought leaders innebär det ett sätt att ta sig förbi slumpmässiga algoritm-dippar.

Det är inte ett hot mot organisk räckvidd.
Det är ett verktyg för att accelerera det som redan fungerar.

Den här utvecklingen kommer jag med spänning kommer att följa.

Sammanfattning: Det viktiga är inte om du boostar inlägg på LinkedIn utan när och varför

Att boosta inlägg på LinkedIn är inte slutet för organisk synlighet.
Det är slutet för en tid då vi kunde luta oss tillbaka och förvänta oss att rätt personer skulle hitta oss av sig själva.

Det här är början på en mer medveten strategi där:

kvalitet vinner över kvantitet
rätt målgrupp är viktigare än stor målgrupp
du kan ta större kontroll över vem som ser dig

Boost är en accelerator.
Och den förstärker alltid det du redan byggt.

Det viktiga är inte att boosta, utan vad du boostar, och när.

Källor:
LinkedIn personal boost test
You can now promote personal post on LinkedIn
LinkedIn FAQ – boost företagsinlägg
LinkedIn FAQ – boost person-inlägg

Vill du ta nästa steg?

Vill du jobba mer strukturerat med LinkedIn för att bygga relationer och skapa affär?
Jag hjälper dig och företaget, antingen med:

Interna utbildningar för sälj- och marknadsteam.
1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
Öppna utbildningar för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.

→ Marknadsföring & annonsering på LinkedIn

→ Anlita mig som din LinkedIn-coach

→ Social selling och B2B-försäljning – 8v program

→ Kontakta mig om du vill boka en intern utbildning

Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn

LinkedIn-expert
Social media manager

SmartBizz AB

Välkommen att följa mig:

LinkedIn
Youtube
Spotify

Så påverkar du de dolda beslutsfattarna med thought leadership på LinkedIn

2025/11/03/0 Kommentarer/i LinkedIn/av Linda Björck

Så påverkar du de dolda beslutsfattarna med thought leadership på LinkedIn

Att lyckas med marknadsföring och försäljning inom B2B handlar inte bara om att övertyga rätt beslutsfattare.
Bakom varje affär finns personer du kanske aldrig pratar med men som kan stoppa eller snabba på hela köpresan.

LinkedIns senaste rapport, Edelman-LinkedIn 2025 B2B Thought Leadership Impact Report, visar hur du som marknadsförare kan använda thought leadership på LinkedIn för att påverka dessa dolda beslutsfattare, de så kallade hidden buyers.

I Sverige ser jag samma trend.
Fler B2B-affärer påverkas idag av personer utanför marknads- och säljfunktionen.
CFO:er, HR-chefer och IT-ansvariga väger in i besluten ofta utan att säljteamet vet om det.
Det innebär att dina inlägg och ditt innehåll på LinkedIn kan få större påverkan än du tror, även av personer du inte känner till.

Varför thought leadership på LinkedIn är viktigare än någonsin

Det genomsnittliga antal beslutsfattare vid ett köpbeslut består idag av 6 till 11 personer.
Köparna är anonyma längre, och förtroende byggs digitalt långt innan det första mötet bokas.

Thought leadership handlar inte längre bara om att påverka, det handlar om att bygga förtroende och påverka köparens beslut tidigt i processen, långt innan säljdialogen ens börjar.

Det här har förändrats:

Köpare spenderar 70 % av sin resa på egen hand innan de kontaktar sälj.
LinkedIn är den ledande plattformen för B2B-beslutsfattare.
Den organiska räckvidden minskar, medan intresset med thought leadership ökar.

Om du inte bygger trovärdighet tidigt gör någon annan det.
Och då påverkar de dina köpare innan du ens fått chansen.

Vad menas med “hidden buyers”?

Det engelska begreppet hidden buyers, alltså dolda eller indirekta beslutsfattare syftar på personer i organisationen som påverkar köpet utan att själva använda produkten.
De kan sitta inom finans, juridik, IT, inköp eller ledning och deras ord kan avgöra om affären blir av eller inte.

Enligt rapporten misslyckas över 40 % av alla B2B-affärer på grund av bristande samsyn i köpargruppen.
Mycket av det beror på att de dolda beslutsfattarna inte är med på tåget.

Thought leadership – nyckeln till att påverka även de du inte ser

Att ignorera hidden buyers är en riskfylld strategi.
De påverkar köpbeslut nästan lika mycket som de synliga beslutsfattarna, trots att de sällan deltar i säljmöten eller kampanjer.

Ett exempel:
Säljer du ett verktyg för marknadsanalys?
Dina primära köpare är marknadschefen och teamet som ska använda det.
Men dina hidden buyers finns i finans, juridik och IT och deras input väger tungt när beslutet väl tas.

I videon nedan beskriver LinkedIn ”The hidden buyer gap”.

Vänligen klicka här och acceptera kakor för att titta på den här videon.

Dolda beslutsfattare konsumerar också thought leadership

LinkedIn och Edelman visar att skillnaden mellan “target buyers” och “hidden buyers” är mindre än man tror:

64 % av target buyers lägger över en timme i veckan på thought leadership.
63 % av hidden buyers gör samma sak.
56 % av target buyers använder thought leadership för att utvärdera leverantörer.
55 % av hidden buyers gör detsamma.

Med andra ord, de läser, lyssnar och påverkas av innehåll på samma sätt som dina primära målgrupper.
Skillnaden är att du sällan vet vem de är.

Traditionell marknadsföring räcker inte. Men kvalitativ thought leadership kan förändra hela bilden.
Genom att erbjuda djärvt, tydligt och insiktsfullt innehåll kan du förvandla skeptiker till starka förespråkare.”
— Anthony Marshall, IBM Institute for Business Value

Linda Björck’s insikt och reflektion

Det här bekräftar varför thought leadership alltid måste ha substans.
Förtroende byggs inte på antal inlägg utan på tydliga ståndpunkter, perspektiv och modet att sticka ut.

Men jag ser knappt några företag och marknadsförare som har anammat thought leadership fullt ut.

Många fastnar i taktiska aktiviteter, de postar, mäter räckvidd och jagar likes men de saknar en strategi bakom.
Thought leadership handlar inte om att synas mest, utan om att påverka mest.

Det kräver modet att ta ställning, dela egna erfarenheter och bygga ett långsiktigt förtroende, inte bara nästa klick.
Och att jobba både smart och effektivt med ditt innehåll.

Idag kan alla skapa inlägg i ToFu men längre artiklar med dina åsikter kräver mer.
Ja, AI kan också skriva längre artiklar men det blir ännu viktigare att det känns och låter som du.
Bästa sättet? Att utgå ifrån egna lärdomar och erfarenheter och våga dela med dig av både bra och dåliga lärdomar.

Du behöver tänka långsiktigt och i flera format där video fortfarande är det format som, efter livesändning, är mest autentiskt.
Det är därför jag alltid säger att thought leadership på LinkedIn inte handlar om att posta mer utan om att tänka längre.

Därför öppnar thought leadership dörrar som vanlig marknadsföring inte gör

Hidden buyers är svårare att nå med traditionella kampanjer.
De följer inte alltid ditt företag, klickar sällan på annonser och sitter sällan i säljmöten.
Men de läser thought leadership-innehåll, särskilt från personer, inte företag.

Rapporten visar också att individer är mer öppna för nya leverantörer än grupper.
Om en CFO eller compliance-chef hittar ett trovärdigt inlägg från dig på LinkedIn, kan det påverka hela köpargruppen och ibland återuppta en affär som verkade förlorad.

Thought leadership kan:

Ge dig tillgång till beslutsfattare du annars inte når.
Skapa trovärdighet för mindre kända varumärken.
Jämna ut spelplanen innan den slutliga beslutsprocessen.

“Bakom kulisserna finns ofta experter som är nyfikna på nya lösningar.
Thought leadership från mindre kända varumärken kan ge dessa experter ett alternativt perspektiv och det kan bli avgörande.” — Kate Vitasek, University of Tennessee, Knoxville

Läs mer: Nå bortom de som är redo att köpa med thought leadership

Så når du hidden buyers med ditt innehåll

LinkedIn-rapporten lyfter tre strategier som fungerar:

1. Prioritera C-nivån

C-nivån skapar momentum i organisationen.
När en ledare säger “ta en närmare titt på den här leverantören”, händer det.
41 % av target buyers och 35 % av hidden buyers har fått en rekommendation från en chef efter att ha tagit del av ett företags thought leadership.

2. Utöka synligheten i stället för frekvensen

Myten om “tre exponeringar” lever fortfarande, men fler intryck betyder inte alltid bättre resultat.
Sprid hellre räckvidden till fler i köpargruppen även de du inte känner till.
En enda träff på rätt person kan vara nog för att förändra en affär.

3. Gör innehållet mänskligt och engagerande

Hidden buyers värdesätter form nästan lika mycket som innehåll.
65 % uppskattar ett mer mänskligt och mindre formellt innehåll (jämfört med 51 % av target buyers).
Thought Leader Ads och video fungerar särskilt bra.

Formeln är enkel:
Tydliga budskap + personlig ton + visuellt tilltalande format = högre påverkan.
Det handlar inte om att välja mellan “stil eller substans”, utan att göra insikter tillgängliga, mänskliga och minnesvärda.

Så når du de dolda beslutsfattarna och bygger samsyn i köpargruppen

I rapporten lyfter LinkedIn flera konkreta sätt att möta utmaningen med de dolda beslutsfattarna.
Det handlar inte om att uppfinna hjulet på nytt utan om att justera strategin så att du faktiskt når hela köpargruppen, inte bara de du redan känner till.

Här är LinkedIns rekommendationer för en modern Buyer Group Strategy:

Se varumärkesmedvetenhet som navet i beslutsprocessen.
Gemensam kännedom slår både pris och produktkvalitet när flera ska enas om en leverantör.
Investera i breda kampanjer och top-of-funnel-innehåll så att varumärket blir top-of-mind hos fler än bara huvudkontakten.
Balansera rationellt och emotionellt.
Att sälja på funktioner och innovation är viktigt men känslan av tillit, trygghet och trovärdighet väger ofta tyngre i slutändan.
Skapa innehåll för flera roller.
Slutanvändare, chefer och inköpare behöver olika budskap.
Anpassa kommunikationen efter deras prioriteringar och oro.
Underlätta samsyn, inte bara konvertering.
Ditt mål är inte bara att få ett “ja”, utan att skapa intern enighet.
Hjälp organisationen att bygga förtroende och få fler att dra åt samma håll.
Omdefiniera vad framgång betyder.
Lead-gen och kortsiktiga engagemangsmått säger inte allt.
Samordna marknad, sälj och ekonomi kring gemensamma mål och mätpunkter som faktiskt visar affärsvärde.

Engagera fler beslutsfattare och vinn fler affärer

Den tydliga slutsatsen från LinkedIn och Edelman är att B2B-marknadsförare måste tänka bredare än traditionella beslutsfattare.
De dolda köparna finns där – ofta i bakgrunden – men de kan avgöra hela affären.

Och det mest kraftfulla sättet att nå dem?

Thought leadership.
Inte som fluff, utan som strategiskt innehåll som bygger tillit och förändrar perspektiv.

Enligt LinkedIn är det dessutom upp till 1,7 gånger viktigare att bygga varumärke bland de dolda beslutsfattarna än bland de synliga.

Så gör du: förvandla din expertis till ett system för thought leadership

Kärnan i en stark thought leadership-strategi är konsekvens.
Men du behöver inte en stor marknadsavdelning för att lyckas, du behöver ett system.

Här är en struktur jag ofta rekommenderar till mina kunder:

1. Skapa innehåll från experter – varje vecka

Avsätt 30–60 minuter i veckan för att intervjua en expert, kund eller partner.
De samtalen blir grunden för hela ditt innehållsekosystem.
Håll det avslappnat, nyfiket och kopplat till din idealkunds utmaningar.

Fokusera hellre på djup framför perfektion.
Äkta insikter slår alltid inövade pr-budskap.

2. Återanvänd ditt innehåll

Från en enda intervju kan du skapa:

1 längre video (t.ex. för YouTube)
2–3 klipp för LinkedIn
3–5 korta klipp (för Reels eller YouTube Shorts)
1 bloggartikel
1 nyhetsbrev

Den här modellen gör att du maximerar varje idé och fyller flera kanaler utan att börja om varje gång.

3. Publicera med syfte – inte slump

Posta 2–4 gånger i veckan, både på personliga profiler och företagssidan.
Aktivera dina kolleger och uppmuntra dem till att gilla, kommentera och dela vidare, det bygger räckvidd och skapar förtroende.

Varje innehållsdel ska tala till din målgrupps behov och utmaningar, inte bara marknadsföra din produkt eller tjänst.

Jag publicerar mellan 12-15 inlägg och innehåll – per vecka.
Min struktur är tydlig och lätt att följa i verktyget SmarterQueue [reklamlänk], i grova drag ser det ut som på bilden här nedanför.

4. Förstärk räckvidden med Thought Leader Ads

De flesta stannar vid det organiska innehållet.
Det är ett misstag.

De inlägg som presterar bäst kan – och bör – bli LinkedIn Thought Leader Ads.
Ett annonsformat som låter dig sprida ett inlägg från en person till en utvald målgrupp.

Varför det fungerar:

Det ser organiskt ut och skapar högre förtroende än traditionella annonser.
Allt engagemang följer med (likes, kommentarer, visningar).
Du når varma målgrupper som matchar din ICP.

Du slipper alltså börja från noll.
Utan du förstärker det som redan fungerar och visar ditt bästa innehåll för fler rätt personer.

Det här är också något vi går igenom praktiskt i min utbildning Marknadsföring & annonsering på LinkedIn, där du både lär dig jobba med organiskt innehåll och de olika annonsformaten, allt får att nå rätt målgrupp.

Köpsignalerna de flesta missar att följa

Varje satsning på thought leadership genererar en guldgruva av signaler.
Problemet? De flesta följer bara räckvidd och missar de tecken som faktiskt visar intention och engagemang.

Här är vad du bör hålla koll på:

Profilbesök från rätt roller eller företag
Personer som gillar, kommenterar eller delar dina inlägg
Nya följare (särskilt beslutsfattare inom din ICP)
Trafik till webbplatsen från LinkedIn
Interaktioner på företagssidan
Hög videokompletteringsgrad (de som tittar klart är ofta mest intresserade)

Att följa upp detta varje månad är avgörande och att du proaktivt agerar på de signaler du ser.
Använd LinkedIn Company Hub i Campaign Manager för att se vilka företag som har sett ditt innehåll flera gånger men ännu inte konverterat.
Det är din varmaste köpsignal, dvs nära köp, men utan kontakt.