LinkedIn algoritm 2026: Så fungerar den nya modellen och hur du bygger synlighet och räckvidd framåt
Någonting har hänt på LinkedIn.
Många har märkt det. Räckvidden har gått ner, inlägg lever längre och sådant som ”alltid brukade funka” har tappat kraft.
Den spontana reaktionen brukar vara att det är algoritmens fel men det är fel.
LinkedIn’s algoritm har bytts ut.
Under de senaste 18 månaderna har LinkedIn gjort sin största tekniska omställning någonsin. Från att bygga flödet på klicksignaler och enkla modeller använder plattformen nu en avancerad språkmodell: 360Brew. Det förändrar hela logiken bakom synlighet. Därför behöver marknadsförare, chefer och experter förstå hur systemet fungerar och vad som krävs för att lyckas i ett flöde där kvalitet och relevans väger tyngre än någonsin.
Den här artikeln går igenom:
varför räckvidden och synligheten har rasat
vilka signaler som nu styr synligheten
hur den nya algoritmen fungerar
hur du ska tänka framåt
- vad som straffas
Varför räckvidden faller och vad datan visar om LinkedIn’s algoritm
Vi börjar med verkligheten: siffrorna.
AuthoredUp analyserade över tre miljoner inlägg mellan juni 2024 och maj 2025 och fann att räckvidden har gått ner rejält.
Formaten har minskat med:
video: -72 procent
bilder: -45 procent
textinlägg: -34 procent
- dokument: -43 procent
Det här visar en sak, att algoritmerna på LinkedIn visar färre inlägg än tidigare.
Dessutom är det mer konkurrens och en mer krävande algoritm gör att sämre inlägg dör snabbt, medan inlägg med tydlig relevans kan leva i veckor.
Det är inte ditt innehåll som är ”sämre”.
Det är algoritmen som är smartare. Och mer selektiv.
Fler än någonsin postar mer innehåll. Och den som fortsätter arbeta efter gamla regler, ”posta ofta, optimera tider, jaga likes”, kommer automatiskt att tappa.
I praktiken innebär det att räckvidden inte längre är kopplat till volym utan ifrån relevans, ämnesfokus och långsiktiga signaler.
Relaterad artikel: Därför ser du gamla inlägg i flödet
Den stora förändringen: intresse
Det mest avgörande förändringen i LinkedIn’s nya algoritm är att den har gått från att basera flödet på vad människor gjorde till vad människor sannolikt vill göra härnäst. Tidigare var det främst innehåll och aktiviteter från dina kontakter som du såg.
Algoritmen följde dina klick, dina relationer och dina senaste interaktioner.
Men detta håller på att ändras snabbt.
LinkedIn går nu mer mot intresse och det ser jag tydligt i mitt flöde.
Fler och fler inlägg är förslag från LinkedIn och som är av personer som jag varken följer eller har interagerat med.
Det betyder att plattformen aktivt försöker förstå vilka ämnen du är intresserad av, eller borde vara intresserad av, baserat på hur andra personer med liknande profil beter sig.
Det här är ett stort skifte. Flödet speglar inte längre din historik.
Istället speglar din potential och blir en form av kompass.
Det här är både en möjlighet och en utmaning.
För marknadsförare innebär det att man inte längre kan luta sig mot strategier från 2024.
Det krävs tydliga ämnen, en skarp position och ett innehåll som knyter an till verkliga behov och intresse.
Vad intressegrafen betyder i praktiken
Tidigare var LinkedIn i första hand en social graf: flödet styrdes av relationer, nätverk och kopplingar mellan människor.
Nu rör vi oss mot en intressegraf: flödet styrs av intressen, ämnen och semantiska samband.
Det betyder bland annat:
att du syns för personer utanför ditt nätverk, om dina ämnen matchar deras intresse
att ämne, positionering och din profil blir avgörande för hur du kategoriseras
- att ditt innehåll kan prestera olika för olika segment av samma publik
Den nya algoritmen: så fungerar 360Brew och varför det förändrar allt
Den gamla LinkedIn-algoritmen bestod av många separata system som var och ett hade en tydlig funktion: ett för jobb, ett för nätverksförslag, ett för flödet, ett för annonsering och så vidare.
De utgick i hög grad från klick, reaktioner, nätverk och enkla beteendemönster.
Med 360Brew ser det annorlunda ut.
Den är byggd för att förstå språk, kontext och relationer mellan begrepp med betydligt större precision än de tidigare systemen och är byggd på samma modell som ChatGPT. Och den tränas på data: profiler, inlägg, kommentarer, jobbannonser, företagsinformation och mycket mer.
Det innebär att algoritmen inte längre bara analyserar reaktioner och klick.
Den läser texten i dina inlägg, tolkar den och försöker förstå om du faktiskt skriver om det du säger att du är expert på.
Här sker en stor förskjutning i hur synlighet byggs.
Från klick-maskin till språkmodell
Modellen analyserar:
Flödet byggs alltså inte längre på ”vem pratade med vem” utan på ”vilka ämnen verkar vara relevanta för den här personen just nu”.
I praktiken betyder det att ett inlägg inte är ”bra” eller ”dåligt”.
Det är bra eller dåligt i relation till vem som ser det.
Lika viktigt: ditt innehåll kan vara helt rätt för en publik, och helt irrelevant för en annan.
Det här är en av de största anledningarna till att många upplever ojämna resultat.
Det är sällan att innehållet varierar i kvalitet utan att det är läsarens intressen som just nu förflyttas snabbare än tidigare.
LinkedIns nya algoritm prioriterar det här
När den nya algoritmen bedömer värde, förändras logiken för vad som räknas som ”bra innehåll”.
Det är inte längre:
flest likes
flest inlägg per vecka
”bästa” dag och tid
”rätt” format
Det som räknas är kvalitetssignaler, tecken på att människor upplever innehållet som användbart, relevant och värt att återvända till.
Trots att många ser fall i räckvidd finns det konton som växer snabbare än någonsin.
De gör det inte av tur. De gör det för att de producerar rätt typ av innehåll som plockas upp av algoritmen.
Det finns tre övergripande saker som premieras
#1 Sparningar som visar långsiktigt värde
Bland alla signaler är sparningar den starkaste.
AuthoredUp har visat att en sparning väger fem gånger tyngre än en like och dubbelt så mycket som en kommentar.
Det är logiskt. En sparning betyder: ”det här vill jag spara och komma tillbaka till”.
För en språkmodell är det ett tydligt kvitto på att inlägget har substans.
Sparbart innehåll är sådant som hjälper mottagaren att lyckas: ramverk, exempel, konkreta steg, datadrivna insikter och erfarenhetsbaserade resonemang.
För dig innebär det att du måste ställa en ny fråga innan du publicerar:
”Är det här sparbart?”
Om svaret är nej, är det troligen också svaret algoritmen kommer att ge.
#2 Djupa kommentarer som signalerar engagemang
En kort kommentar av typen ”så bra” eller ”håller med” betyder inte så mycket längre.
Det som väger tungt är längre svar, där någon utvecklar en tanke, ställer en fråga eller delar ett eget exempel.
Ännu starkare är när två eller flera personer börjar diskutera med varandra i ditt kommentarsfält.
Då tolkar algoritmen ditt inlägg som en katalysator för ett relevant samtal och inte som en envägskommunikation.
Det här ska bli särskilt intressant att följa då LinkedIn kämpar hårt mot engagement pods och engagemangsfiske.
Plus att inlägg med uppmaningen: ”kommentera så får du” har blivit väldigt vanligt.
#3 Tydlig expertis och konsekvent ämnesfokus
En viktig nyhet är att LinkedIn nu bedömer hur väl din profil stämmer överens med det du publicerar.
Algoritmen läser din rubrik, din om-sektion, din erfarenhet och dina kompetenser.
Sedan jämför den det med ämnet i dina inlägg. Skriver du om ämnen som ligger nära din visade expertis, ökar chansen att du klassas som relevant och trovärdig.
LinkedIns SMB-rapport för 2026 betonar att varumärkestrovärdighet är en av de tre viktigaste framgångsfaktorerna för små och medelstora företag.
Det är samma logik som nu speglas i flödet: tydlig expertis och konsekvent ämnesval belönas, spretighet straffas.
Tänk så här:
Om inte, kommer algoritmen att få svårt att hjälpa dig.
Aktualitet och ”freshness factor”
En annan viktig del är det Forbes kallade LinkedIns ”freshness factor”.
Kort sammanfattat: algoritmen tittar på hur aktuellt ditt innehåll är, både dina inlägg och det du länkar till.
Gamla artiklar, gamla case eller återanvända inlägg får mindre spridning.
Det är inte detsamma som att du ska sluta med evergreen-innehåll, men exemplen, datan och kontexten behöver hållas uppdaterade.
I praktiken innebär det här att:
Det här straffas i nya LinkedIn-algoritmen och därför tappar vissa räckvidd
Lika viktigt som att förstå vad som belönas, är att se vad som faktiskt straffas i det nya systemet.
Viewer tolerance: när publiken tröttnar på dig
En viktig insikt som kommer via Forbes är att LinkedIn mäter viewer tolerance.
Förenklat: hur ofta kan en person scrolla förbi dina inlägg utan att engagera sig innan algoritmen drar ned på synligheten?
Om en användare vid upprepade tillfällen ser dina inlägg men inte reagerar, tolkar systemet det som att du inte är relevant för den personen. Det här gäller inte bara ett inlägg, utan på sikt din närvaro i deras flöde.
Det betyder att:
Ett annat område där många gör misstag är duplicerat innehåll.
Algoritmerna känner igen när du återpublicerar gamla inlägg med mindre justeringar.
Om den upptäcker att du återanvänder material utan att tillföra något nytt minskar synligheten.
Fel frekvens: både för mycket och för lite
LinkedIn försöker balansera upplevelsen i flödet så att ingen enskild person tar över.
I praktiken betyder det att:
om du postar för ofta, börjar dina egna inlägg konkurrera med varandra
om du postar för sällan, får algoritmen för lite underlag för att förstå dina ämnen
En rimlig rekommendation för de flesta användare är tre till fem inlägg per vecka, med åtminstone 24–48 timmar emellan. Men viktigast är inte exakt frekvens, utan att du har en hållbar takt där varje inlägg har ett tydligt syfte och värde.
Spretigt fokus
Slutligen straffas spretighet. Om du ena dagen skriver om ledarskap, nästa om matlagning, tredje om AI, fjärde om ditt privatliv och femte om sälj, utan en tydlig koppling, blir du svår att placera.
Algoritmen gör samma bedömning som en person gör intuitivt: ”Jag vet inte vad den här personen egentligen är bra på.”
Här passar Joe Pulizzis formulering väldigt bra:
”Om du inte väljer ditt fokus, väljer algoritmen det åt dig.”
Vad Joe Pulizzi lär oss om innehåll i en tid av algoritmer och AI
Joe Pulizzi har i sin podcast beskrivit att innehållsskapare och företag står inför en ny typ av utmaning: vi går in i en tid där innehåll är oändligt.
AI kan producera allt.
Det betyder att själva innehållet inte längre är en resurs.
Det är relationen till de människor du skapar det för.
I praktiken betyder det tre saker.
Den första är att du måste bygga ett tydligt fokus.
Om du inte gör det åt dig själv kommer plattformarna definiera dig och då blir det ofta fel.
Den andra är att din process är en del av värdet.
Det som inte kan kopieras är det mänskliga: dina erfarenheter, dina exempel, sättet du resonerar på.
Det är detta som skapar tillit och trovärdighet.
Den tredje är att små communities blir viktigare än bred räckvidd.
Algoritmerna är inte längre designade för masspridning. De är designade för relevans.
Det är därför engagemang och relationer i mindre grupper väger mer än volym.
Det här harmoniserar med allt vi ser i LinkedIn algoritm.
Plattformen vill premiera expertis, tydlighet och värde. Det är en fördel för dig som jobbar strategiskt.
Så arbetar du med LinkedIn 2026: en modern strategi som fungerar med algoritmen
Så, hur ska du tänka framåt?
Här är en praktisk modell för de kommande 90 dagarna, som tar hänsyn till allt ovan.
Steg 1: förtydliga din profil
Börja med grunden: din profil.
Din rubrik behöver berättar vad du gör och för vem, utan floskler. Din om-sektion ska redan i första stycket nämna dina kärnämnen och hur du hjälper din målgrupp. Dina kompetenser och din erfarenhet bör spegla samma fokus.
Tänk så här:
Om svaret är nej, har du ett av de enklaste och mest kraftfulla förbättringsområdena framför dig.
Steg 2: välj två eller tre kärnämnen
Nästa steg är att du bestämmer dig.
Vilka två eller tre ämnen och contentpelare vill du vara känd för på LinkedIn?
Kanske det är copywriting, AI, annonsering, strategisk marknadsföring eller social selling.
För någon annan kan det vara HR, kompetensförsörjning, hållbarhet och ledarskap.
Det viktiga är:
Tänk 90 dagar som minimum. Det är ungefär så länge algoritmen behöver för att börja se mönster tydligt.
Steg 3: skapa innehåll som är värt att spara
Utifrån dina ämnen behöver du nu skapa innehåll som människor vill återvända till.
Det betyder inte att allt måste vara långt eller tekniskt, men det behöver ha en kärna som är användbar.
Exempel:
förklaringar: ”därför har din räckvidd fallit”
exempel: ”tre typer av inlägg som fungerar bättre nu än 2023”
- metoder: ”så kan du analysera dina inlägg utan att fastna i vanity metrics”
perspektiv: ”varför jag tror att intressegrafen gör LinkedIn mer rättvist på sikt”
Pulizzi har sagt: ”När allt finns i överflöd blir tillit ovärderligt.”
Här är vill jag addera: tillit byggs genom att du gång på gång hjälper din målgrupp att tänka klarare eller fatta bättre beslut.
Steg 4: optimera för dialog
Nästa steg är att se dina inlägg som startpunkter för samtal, inte som monologer.
Ställ frågor som går att svara på seriöst. Plocka upp bra kommentarer och bygg vidare på dem.
Våga säga ”det här håller jag inte med om” på ett respektfullt sätt. Dela även inlägg från andra, med din analys som tillägg.
Algoritmen letar efter tecken på att du är en person som skapar värde i nätverket, inte bara postar saker.
Och det syns framför allt i kommentarerna.
Steg 5: mät rätt saker
Slutligen behöver du justera hur du mäter framgång.
Impressions och likes är inte oviktiga men de är ytliga.
Lägg större vikt vid:
antal sparningar
längre kommentarer och dialoger
hur ofta nya personer engagerar sig
om rätt typ av människor hittar dig
LinkedIn har de senaste åren släppt mer avancerad statistik kring hur många som sparar dina inlägg, följare från inlägg och profilvisningar.
Kombinerar du det med egna observationer i kommentarsfältet får du en mer sann bild av hur du faktiskt utvecklas.
Avslutning: Du ska inte knäcka algoritmen, du ska låta den jobba för dig
LinkedIns nya algoritm är mer komplex än tidigare, men den är också mer logisk. Den premierar det som är bra för användarna: tydlig expertis, relevanta ämnen, användbart innehåll och riktiga samtal.
Det innebär att ditt jobb inte är att försöka hacka systemet, utan att hjälpa det. Ju tydligare du är med vem du är, vad du kan och vilket värde du skapar, desto lättare har algoritmen att hitta rätt publik åt dig.
Och kanske är det här den viktigaste poängen: den sista konkurrensfördelen är att faktiskt vara känd av människor.
Algoritmen kan förstärka det men inte ersätta det.
När du använder LinkedIn för att bygga riktiga relationer, då spelar LinkedIn’s nya algoritm, 360Brew på din sida.
Källor & extra material:
Video: LinkedIn algoritm 2025
Authoredup: LinkedIn 360 brew
Forbes: LinkedIn algorithm exposed
LinkedIn: Hos small business can win, report dec 2025
Joe Pulizzi: 3 content strategies before AI takes over
Ändrade och förändrade algoritmer på Linkedin (aug 2025)
Strategi och taktik på LinkedIn – vad är skillnaden?
Vill du ta nästa steg?
Om du vill jobba mer strukturerat med LinkedIn både för att bygga relationer och skapa affär?
Jag finns här för att hjälpa dig och företaget, antingen med:
- Interna utbildningar för sälj- och marknadsteam.
- 1:1-coachning för dig som är VD, chef och som förstår att LinkedIn är prio.
- Öppna utbildningar för marknadsförare som vill få resultat via företagssidan.
Vill du veta vad som skulle passa just dig och ditt företag?
Boka ett kostnadsfritt strategisamtal så tittar vi på hur jag kan hjälpa till med att ta LinkedIn från inaktiva medarbetar till synlighet och affär.
Linda Björck <- följ gärna mig på LinkedIn
LinkedIn-expert
Nr 1 LinkedIn Growth Sverige
SmartBizz AB
Välkommen att följa mig:
LinkedIn
Youtube
Spotify
Svenskarna och internet 2025
LinkedIn fortsätter att öka och fler publicerar inlägg
